December

Årets sista månad innebär en hektisk tid för alla affärsanställda genom den alltmer intensiva julhandeln. Förr följdes julhandeln av en minst lika intensiv period.
Kring årsskiftet skulle det rikt varierande varulagret inventeras.
Månadens bild är hämtad från Kooperativa Föreningens butik i Gustavsfors vid en inventering årsskiftet 1949/1950.

Kooperativas butik i Gustavsfors byggdes och togs i drift 1944.
Vid det första verksamhetsårets slut fanns 148 registrerade medlemmar inom föreningens område, distrikt VIII av Hagfors Kooperativa Handelsförening.

 
På bilden ser vi från vänster:
Ture Wahlström, Georg Lindberg, Börje Stålberg, Birgit Carlsson, Alice Weinholt
och föreståndaren Karl-Axel Carlsson. De två förstnämnda var föreningens kontrollanter
medan övriga utgjorde butikens personalstyrka.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

November 2009

Nu när november har kommit med regn, snö och kyla som ger halkigt väglag presenterar
vi två bilder från en tid utan vägar. Bilderna är tagna någon gång på  1930-talet. 
På den tiden fanns ingen väg överhuvudtaget fram till det lilla torpet Norra Lövsjöåsen,
som då låg på en ö mellan Södra och Norra Lövsjön samt Bergtjärn.
Enda förbindelsen från torpet ut mot stora vida världen var en flytbro bestående av
avkapade trädstammar på vilka det låg en gångbana av plank med en knapp meters bredd. Tänk bara att balansera över denna bro en kulen novembernatt med blåst och
snöblandat regn och helt i avsaknad av belysning.
Så var förhållandena för befolkningen på Norra Lövsjöåsen fram till dess att en med bil
körbar väg drogs mellan Uvanå och Brunnberg i början av 1950-talet.

Förutom den nämnda flytbron fanns naturligtvis båt att tillgå. Större och tyngre saker
samt boskapen roddes mellan ön och fastlandet i en liten flatbottnad färja.


Astrid Karlsson från Norra Lövsjöåsen posera mitt ute på flytbron.
 


Astrid tillsammans med sin kusin Ingrid Johansson, i en båt vid flytbrons södra landfäste.


-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Oktober 2009

Så här i höstens övergång till vinter presenterar vi en bild från sågen som låg nedanför Magerås
på den så kallade Kolarudden.
Den första kända sågen i Gustavsfors låg uppe vid kvarnen vid övre Bergdammen.
Denna såg var i drift mellan 1819 till 1917, då den revs. Den ersattes då av en ny såg på Kolarudden.
I anslutning till den första sågen byggdes en tvåfamiljsbostad åt bygdens sågare och mjölnare.
Trots att sågen flyttades behöll man den gamla sågerbyggningen som bostad för dåvarande
sågaren Fridolf Lindgren.

Interiörbilden med de otydliga sågarbetarna är tagen i mitten av 1950-talet, några år innan sågen
skattade åt förgängelsen 1958.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

September 2009

Denna sommar är det exakt 60 år sedan man påbörjade uppförandet av hembygdsgården i Gustavsfors.
Upphovet till att det överhuvudtaget bildades en hembygdsförening och uppfördes en hembygdsgård
var egentligen ett arv från Calle Jularbos Gustavabördiga fru Alma Olbers.
Alma dog 1846 och testamenterade sina inventarier till en då ännu inte existerande hembygdsförening
i Gustav Adolfs kommun.

En hembygdsförening bildades och Uddeholmsbolaget skänkte en gammal då obebodd torpstuga
längst norr i Laggåshöjden på det så kallade Otto-stället. Därtill skänktes en lämplig tomt och 500 kr
för kostnader för stugans transport till byggnadstomten. Enligt en protokolls-anteckning genomfördes
transporten från Laggåshöjden till Gustavsfors den 6 juni 1949.
Därefter vidtog uppmonteringen av timmerstugan i Gustavsfors. Ansvarig för monteringen var
Henry Larsson med hjälp av Fridolf Lindgren och Nils-Johan Eriksson.

De sista som bodde i den gamla stugan i Laggåshöjden var Jan och Stina Karlsson.
Stina härstammade i flera generationer från Laggåshöjden och det lilla numera nästan helt glömda
torpet Myren strax väster om det norra torpet i Laggåshöjden.
Jans far arbetade i hyttan vid Gustavsfors men härstammade efter Andergubben från Nain.
Genom att det gamla torpet blev hembygdsgård minde än ett stenkast från Gustavsfors hytta så får
man väl säga att cirkeln därmed var sluten för stugan för Jan Karlsson del.

På Karl Ivar Svensson kort från sommaren 1949 ses Nils Johan Eriksson från Harberg i färd
med uppmontering av hembygdsgården.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Augusti 2009  

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT FÖRSTORA.
                  

Efter den regnrikaste sommaren i mannaminne, med forsande vatten i massor, går tanken till alla
de dammar som reglerar vattennivån i våra sjöar.
Elbolaget Fortum utreder för närvarande möjligheterna till att ta bort de befintliga dammarna i
22 av kommunens sjöar. Däribland finns dammen i Stora Ullen.
Den första hålldammen i sjön byggdes redan 1712, således före Bengt Gustav Geijer den äldres
inträde i verksamheten i Uddeholm.
Om dammen rivs kommer vattennivån i sjön att sänkas med ungefär 270 centimeter.
Om detta sker kommer hela den gamla lastageplatsen vid Ullenbanans slut att blottläggas helt.

Med hänsyn till detta och med tanke på Lars T Stenssons boksläpp om NKlJ under sommaren
är det kanske på sin plats att presentera en bild från Ullenbanans ändpunkt.
Banan var aldrig upplåten för persontrafik men detta hindrade varken tågpersonalen eller de
boende runt Ulldammen att använda de tomma virkesvagnarna som tillfälliga ”resandekupeer”.

Kortet är enligt uppgift taget exakt vid Ullenbanans ändpunkt, som numer delvis ligger under vatten.
Loket på bilden torde vara det anrika ångloket, NKlJ nr 19.
Mannen på bilden ska enligt säkra uppgifter vara Lars Ullman från Ullen.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Juni 2009

Eftersom hösten bussutflykt bland annat kommer att göra ett stopp vid Bjursjön är det kanske lämpligt
att visa en bild från Bjursjöns skola. Skolan vid Bjursjön var i drift mellan åren 1903 och 1939.
Den första lärarinnan hette Anna Kristina Olbers och var dotter till klockaren Johan Erik Olbers
från Gustav Adolfs kyrkoby.
Anna Kristina gifte sig så småningom med med Karl Johan Persson från Bjursjön. 
Hon efterträddes av Elin Sahlin från Skaraborgs län1928. Då skolan lades ner 1939 flyttade
Sahlin till Nain och sedan vidare till Norra Råda. Tidvis tjänstgjorde även Berta Palmqvist från
Rämmen vid Bjursjöns skola.

Redan i mars 2006 hade vi en bild från Bjursjön intagen på hemsidan.
Den bilden var tagen från själva skolan och visade Bjursjötorpet med det östligaste av torpen i
Vålberget i bakgrunden. Den gången riktade vi en vädjan till läsekretsen om fler gamla bilder från
Bjursjön men utan resultat. Vi gör nu ett nytt försök. Har du som tittare/läsare tillgång till bilder från
Bjursjön med omnejd, tag kontakt med Roland Svensson eller Bosse Sjöström.

Månadens bild visar skolans elever samlade utanför skolan förmodligen den sista vintern skolan var i drift.
Med hänsyn till elevernas födelseår är bilden förmodligen tagen läsåret 1938-1939.
De yngsta barnen, Eva Persson och Gunnar Danielsson var födda 1930, och det äldsta,
Märta Olsson var född 1924.

Klicka på bilden för att förstora den!

På bilden i strikt ordning från vänster:

Holger Hallqvist, Myråsen, Eva Persson, Bjursjön, Gunnar Danielsson, Bjursjön,
Vera Olsson, Flåsjön, Inga Olsson, Flåsjön, Märta Danielsson, Bjursjön,
Berta Palmqvist, Rämmen. Lärarinna, Ingvar Oskarsson, Flåsjön, Albert Danielsson, Bjursjön

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Maj  2009

Klicka på bilden för att förstora den!

Denna månad får vi fira ett litet 62-årsjubileum. I maj 1947, efter den torraste våren i mannaminne, beslutade nämligen fyra av landets dåvarande försäkringsbolag att skänka tio stycken gamla militärjeepar till stöd för brandbekämpningen på orter där försäkringsbolagen drev rörelse i större omfattning.
Försäkringsbolagen var Skandia, Veritas, Fylgia samt Skogsförsäkringsbolaget.
Denna form av bidrag för brandbekämpning var inte ny utan hade funnits sedan 1931.
Att  bidraget under 1947 kom att bestå av brandjeepar hade sin förklaring i att det efter andra
världskrigets slut fanns ett överskott av amerikanska militärjeepar i Europa som såldes ut till rimliga priser. Dessutom hade man inom brandväsendet kommit till insikt om att en jeep var idealisk för att snabbt kunna transportera ut en första ledningsstyrka till brandplatser som låg lite mer avsides.

Klicka på bilden för att förstora den!

Bland de kommuner som i juni 1947 fick en brandjeep av denna sammanslutning av försäk-ringsbolag
var Gustav Adolf, för övrigt den enda kommunen i Värmland. Jeepen var av modell Willys-Overland.
När kommunen fick jeepen var den målad i sedvanlig brandkårsröd färg.
Under den fanns däremot den ursprungliga militärfärgen med fordonets militära registreringsbeteckning
och nummer som det hade i den amerikanska armén.  I det svenska bilregistret begåvades jeepen med registreringsnummer S 9765.

I början av 1970-talet såldes jeepen till Harald Jahnke från Åkarp i Skåne.
Under arbetet med att återställa jeepen i ursprungligt skick som militärjeep kom de gamla
militära registernum-ren fram. Med ledning av dessa har Jahnke via USA kunnat få fram att jeepen
tillhörde United States First Army under general Omar Bradley och att jeepen deltog i de allierades
land-stigning vid Utah och Omaha beach samma vecka i juli 1944 som skrivaren av dessa rader föddes.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

April 2009

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT FÖRSTORA!

Under vårvintern har hemsidans redaktion varit på besök på Gammelkroppas Skogsbruks-skola
för att titta igenom deras foto- och filmarkiv. I deras gömmor fanns några intressanta kort från Gustava.
Eftersom snön har smält och våren har kommit är det kanske på sin plats att visa en bild från
Deglundsbäckens station från vinten 1927.
Sedan ungefär ett årtionde tidigare hade Uddeholmsbolaget inlett utkörning av virke från skogen
med traktorer i stället för med häst. Detta gällde framförallt i södra Gustava där det saknades
naturliga möjligheter till flottning och landtransporterna var längre.

Stora mängder virke kördes med traktorer från skogarna runt Ullen och Örsjöarna ner till
Deglundsbäcken för vidare transport med järnväg.
På bilden är ett par ”gubbar” sysselsatta med att ta hand om några rejäla traktorsläp med virke.
Trots att det endast var fråga om korta liggetider vid Deglundsbäcken förvånas man över de
strikta och välordnade virkesvältorna.

I bildens bakkant ses det gamla pumphuset.  

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Mars 2009

Äntligen har det varit premiär på den filmatiserade versionen av Stieg Larssons bok:
Män som hatar kvinnor.
I filmen förekommer, för Sällskapet Gustavaforskning, helt väntat
den gamla stallbyggnaden på Lundbergsstället i Lilla Laggåsen i en statistroll.

I bokens kapitel 19-20 är den kvinnliga huvudpersonen Lisbeth Salander sysselsatt med att söka
plocka fram uppgifter om ett antal ouppklarade kvinnomord med koppling till varandra och till ”mordet”
på bokens Harriet Vanger. I filmen sker sökningen via Internet bland scannade tidningsurklipp.
Den sökning som i filmen ger träff visar ett urklipp av en fejkad tidningssida där det finns en bild
av en ladugård. Denna bild har filmgänget hämtat från en bild av stallet i Lilla Laggåsen som lånats
av Sällskapet Gustavaforskning. I filmens tidningsartikel blandas dock uppgifter från tre av bokens
olika mord till ett enda. Artikeln är från den 12 augusti 1962 och redogör för mordet på Sara Witt i en
ladugård utanför Vilhelmina.

Så i väntan på ett eventuellt gage får nu stallet i Lilla Laggåsen sträcka på sig ordentligt och
yvas över sin tvivelaktiga berömdhet!

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Februari 2009

 Efter det att vi under december lade ut en bild av stugan åt Erk i Fjällsberg har vi fått en fråga
om vi också har någon bild av Erk själv. Självklart har vi det. Det finns antal bilder, om än få,
av av Erk i Fjällsberg. Här nedan kommer det som vi funnit var bäst.

Erik Jansson eller Erk i Fjällsberg var född den 6 oktober 1852. Hans föräldrar var Jan Svensson
född 1804 och död 1866 vid 62 års ålder samt Anna Persdotter född 1811 i Laggåshöjden och
död 1893 i Fjällsberg 82 år gammal.
Notabelt är att Erks mor Anna var syster till både Ingeborg Persdotter som var gift med Ullfallsmördaren
Per Olsson och till Stina Persdotter som var gift med Jan Ersson i Backtjärnstorpet, som åtalades
för mordet på Matts Danielsson vid Otterdalen år 1851 men som han frikändes för.  

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Januari 2009

Välkommen till ett nytt år och till nya bilder!

I början av 1990-talet drev Skogsvårdsstyrelsen ett projekt som vi vill minnas hette Skog och Historia.
Några av föreningens medlemmar deltog i en cirkel inom projektets ram i Hagfors.
Vi nämnde då att man förr flottade kolved på Uvån till centralt belägna kolplatser, bland annat
vid Aven i Gustavsfors, vid Ängfallheden och på Älvnäs i Hagfors.
All då närvarande skogs-expertis skakade på huvudet och menade att det hade man aldrig hört talas
om så det trodde man inte på.

Klicka på bilden för att förstora!


Klicka på bilden för att förstora!

Men flottning av kolved har verkligen skett. I en särskild "buntmaskin" lastades en lämplig kvantitet
kolved som man sedan surrade järntråd runt till en mosa.
Det visade sig dock att järntråden inte höll för påfrestningarna under flottningen utan mosorna
sprängdes och kolveden skingrades. Järntråden ersattes därför av järnkätting.
Flottningen av kolved blev trots det ingen succé och metoden togs tämligen snart ur bruk.
Ett exemplar av en buntmaskin fanns under lång tid kvar i ett magasin i Gustavsfors men försvann
därifrån när magasinet revs. Finns maskinen kvar? Finns det någon som har upplysningar om detta?
Fram till dess får läsekretsen nöja sig med två bilder från hanteringen av kolvedsbuntar för flottning.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

December 2008

Under årets sista månad ska vi vandra nästan längst söderut i Gustava.
Mellan byn Torkhuset och Sjöändtorp vid Stora Ullens sydspets låg under ett 70-tal år ett litet ensamt
torp som hette Fjällsberg. Torpet är helt förknippat med en dåtida känd och färgstark person som
hette Erik Jansson eller känd som Erk i Fjällsberg.

Fjällsberg var från början en kolplats som började nyttjas för bete och slåtter av Eriks föräldrar som
arrenderade det översta torpet i Torkhuset. År 1861 tog Eriks bror Anders över arrendet och föräldrarna
byggde en liten stuga i Fjällsberg. Erik var då 9 år, han var född den 6 oktober 1852.
Fadern dog dock redan 1866 varefter modern bodde kvar med fyra barn. Syskonen Ingeborg, Maria
och Jan flyttade ut medan Erik blev Fjällsberg troget tillsammans med sin mor som dog 1893.

Erik var kunnig i de flesta av det dåtida hushållets arbeten.
Han var flitigt anlitad som medhjälpare vid begravningar, 50-årskalas eller andra tillställningar i bygden.
Han kom flera dagar i förväg och bakade och lagade mat. I folkmun kallades han därför lite föraktfullt
för ”köksa i Fjällsberg”. Idag skulle han säkert ha kallats för ”festfixare” ā la Bindefeldt.

Erik var dessutom tillfällighetspoet och har efterlämnat ett antal dikter med lite personkritiska drag.
Han var dessutom ansedd för att vara trollkunnig och beskylldes för att ha utövat spökerier i granntorpen.
På  ålderns höst blev Erik så skröplig att han i oktober 1932 togs in på ålderdomshemmet i Geijersholm,
där han slutade sina dagar den 28 december 1935.
Stugan i Fjällsberg blev öde och förföll för att slutligen användas till ved.

Klicka på bilden för att förstora!
Stugan åt Erk i Fjällsberg

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

November 2008

Månadens bild har vi hämtat från Laggåsen och närmare bestämt från den vattendrivna såg
som låg vid Laggåsälven strax nedanför skogvaktarebostaden vid Kvarntäppan.
Bilden är förmodligen från 1920-talet. Personerna på bilden är från vänster, Gösta Bergkvist,
Axel Karlsson och Albert Liljeman samtliga boende i Laggåsen.
Sågen ödelades i samband med den stora naturkatastrofen den 14 januari 1944 då Storsjödammen brast.
Ett kraftigt jordskalv, som berörde stora delar av mellansverige, i kombination med hög
vattenuppdämning med följande lyftning av det  i istäcket fastfrusna tjällagret i dammvallen var
orsaken till att dammen brast. Idag finns inga som helst rester av sågen.

Klicka på bilden för att förstora!
från vänster, Gösta Bergkvist, Axel Karlsson och Albert Liljeman.

Oktober 2008

Nu när hösten kommit på allvar är det dags att börja plocka i gamla papper och kort igen.
Augusti gick i en rasande fart men vi hann i alla fall med att ordna en kulturresa med buss till
de södra delarna av Gustava. Ja, vi stack till och med över den gamla sockengränsen och gjorde
en avstickare till Motjärnshyttan och Lång-Christoffers gamla finnhytta. Även årets bussresa var
mer än fullbokad. Förutom besöket i Motjärnshyttan hann vi med att besöka Skyttåsens
kvartsbrott och Uddeholmshyttan. Planeringen inför nästa års bussutflykt är redan i full gång.
Vi återkommer i Gustavabygdens sommarnummer med inbjudan och med uppgift om vilka
begivenheter vi tänker besöka.

Under september var det tänkt att vi skulle ta itu med uppdatering av hemsidan.
På grund av att Kulturkontoret i Hagfors lagt ner sin verksamhet har vi fått se oss om efter
ny teknisk assistans. Denna övergång har medfört en del strul men nu är vi mogna att börja
presentera nya inslag i månadens bild.

 Så här på hösten är det dags att kolmilorna, eller...

Vi har i alla fall valt att visa en bild av när Verner Hedman från Falla och Nain kolade gengaskol
vid Majanpess i början av 1940 – talet. På bilden har den glade kolaren fått besök av hustrun
Elin och äldste sonen Bengt. Majanpess är en mosse mellan Nain och Valla som av allmänna
kartverket benämnes Majanpäsmossen.

Klicka på bilden för att förstora den!
Elin och Verner Hedman med sonen Bengt på 1940: talet
kolande gengaskol vid Majanspess.

Juni

Sommaren är här och semestrarna står för dörren. Vi nutida människor är vana att ha kortare eller längre
semesterledigheter under sommaren. Annat var det förr. Månadens eller rättare sagt sommarens bild hämtar vi från
en slåtter i Laggåsen i slutet av 1920-talet. Höbärgningen var ett omfattande arbete som krävde stora personella insatser.
Varje strå skulle tas tillvara för att trygga fodertillgången för gårdens alla kreatur under långa vintermånader.
Lägg märke till de många höräfsorna av trä.


I främre raden på bilden ser vi från vänster: Karl Olsson, Laggåsen,
Edvin Eriksson, Traneberg, Helena och Kristin Olsson, Laggåsen,
Edla Eriksson, Lilla Laggåsen, Mina Liljeman, Anna Lindberg och Ida
Liljeman, alla Laggåsen.

Bilden är en kopia från en glasplåt efter Anders Åhslund från Laggåsen.

Under juli månad tar även hemsidans redaktör semester men återkommer i augusti.
Den tidigare annonserade kulturresan den 30 augusti är tyvärr fullbokad sedan länge sen.
Vi lovar dock att återkomma med ett utökat antal resor nästa år eftersom intresset är så stort.
Till dess tillönskas hemsidans alla läsare en riktigt trevlig och angenäm sommar!

Maj

Månadens bild har vi hämtat från Skyttåsens kvartsbrott strax sydost om Gustav Adolfs kyrka.
Enligt uppgift är kortet taget omkring 1902 och fotografens namn är inte helt klarlagt. Idag är gruvan helt vattenfylld
och liknar en liten skogstjärn. Men en gång i tiden sjöd här av liv. Stora mängder kvarts som huvudsakligen användes
vid Hagfors Järnverk bröts i gruvan. Eligt Jeoorj Larsson påbörjades brytningen omkring 1890, vilade i perioder för att
slutligen läggas ner helt 1943.

Den siste gruvfogden vid Skyttåsen var Johan Alfred Pollack från Blomsterberg. Johan Alfreds son Karl Pollack eller
Calle som han kallade sig efter att ha "emigrerat" till Amerika på 1950-talet var en man med många strängar på sin lyra.
Förutom bagare var han uppfinnare, dalahästmålare, filmare, tecknare m.m. Vid årets Gustavaträff kommer en del
kort från Skyttåsen och andra minnessaker efter Calle att visas. För detta riktas i förväg ett stort tack till Calles
systerson Mats Sörbo i Borlänge.

April

Våren är kommen och fotbollsallsvenskan har börjat för både damer och herrar. Någon allsvensk fotboll har ju aldrig
spelats i Gustava men väl fotboll på lägre nivå på gamla Uvåvallen.

Redan 1927 bildades Gustafsfors AIF med fotboll och skidor på programmet. Uddeholmsbolaget anslog mark till
fotbollsplan på den gamla kolningsplatsen vid Aven. På ett underlag av grus och kolstybb spelades sedan fotboll
till fram under krigsåren då föreningen gick i graven.

Ett tiotal år senare var man beredd att dra igång fotbollen igen. En ny förening med det snarliknande namnet
Geijersfors AIF bildades 1955. Uvåvallen försågs med ett lager matjord och såddes med gräs.
Laget avancerade snart från division VII till division VI, där man var bofasta under många år.

Här kommer en lagbild av GAIFs första representationslag från 1955.


Knästående fr.v. Sven Nilsson, Yngve Eriksson, Harry Sundqvist
(Johansson), Karl-Erik Nord, Kjell Emanuelsson. Stående fr.v. Åke
Zetterlund, Sven Höglund, Sören Adolfsson, Börje Buskhe, Gunnar
Eriksson, Bengt Larsson och Gunnar Larsson.

Bildvisning

Det är nu klart att den tidigare aviserade visningen av dia-bilder över gamla Gustavamiljöer och äldre Gustavabor äger rum i
Gustavsfors Bygdegård, onsdagen den 16 april kl. 18.30. Förutom gratis inträde bjuder vi på kaffe med dopp.
Välkomna till en nostalgikväll!


Mars

Månadens bild har några år på nacken. Den är enligt uppgift tagen på 1870-talet och speglar hur det vid den
tiden såg ut på Geijersholms bruk.

Bruket är det äldsta av Uddeholmsbolagets anläggningar inom Gustava. Redan på 1670-talet hade
Uddeholmsverkens grundare Johan Karlström tankar på att anlägga ett hammarverk på platsen.
Av olika skäl förverkligades dock aldrig dessa planer. Det blev sedan Bengt Gustaf Geijer d. ä. som kom att
anlägga Geijersholm bruk efter det att han i början av 1700-talet hade förvärvat marken runt Uvån av
hemmansägarna i Emtbjörk för 3 tunnor salt och 13 rullar tobak.

Anläggandet av hyttor och hamrar var på den här tiden starkt reglerat. Geijers planer sågs inte med blida
ögon någonstans och han hade svårt att visa att han kunde försörja en tilltänkt anläggning med egen malm
och eget tackjärn. Efter långa stridigheter fick han dock 1731 slutligen privilegium att anlägga ett bruk med två
härdar på den östra sidan av Uvån på den plats som han namngav till Geijersholm. I samma privilegium fick han
också tillstånd att anlägga en hytta vid sjön Deglunden som han namngav till Traneberg efter sin hustru Lovisa Tranea.
Enligt uppgift skulle han dock, säker på sin sak, ha tjuvstartat och haft anläggningen klar redan 1730.

År 1871 lades stångjärnstillverkningen i Geijersholm ned, varefter det endast handlade om tillverkning av s.k.
smältstycken fram till den definitiva nedläggningen 1889.

Alldeles till vänster om bron syns hammarsmedjan. Med hänsyn till smedjans bristfälliga underhåll och
vetskapen om att verksamhet pågick till 1889 är det tveksamt om kortet är taget redan på 1870-talet.
Det mesta talar för att det är taget ett 20-tal år senare. På bilden ses även hitom älven den gamla kvarnen
och bakom smedjan alla kolhus och övriga förråd. Längst upp till höger syns även den äldre herrgård som
föregick den nu befintliga herrgårdsbyggnaden.

Kortet är dock aktuellt av en annan anledning, nämligen den gamla järnboden från 1860-talet.
I den förvarades det färdigställda stångjärnet innan det forslades vidare ut över världen.
Denna järnbod är det enda i originalskick ännu bevarade byggnadsminnet från Uddeholms järntillverkning inom Gustava,
undantaget byggnader för bostadsändamål. Förhoppningsvis kommer den att underhållas så att den kan räddas för
kommande generationers gustavingar, för det är den värd.

Nytillkommen aktivitet

Till den aktivitetsplan som publicerades i januari kommer att Sällskapet Gustavaforskning deltar i det
arrangemang runt Släktforskningens Dag som Värmlands Släktforskareförening anordnar på Arkivcentrum i
Karlstad lördagen den 15 mars. Så till alla gustavingar i förskingringen vill vi rikta en särskild inbjudan att ta del
av vår verksamhet på Arkivcentrum mellan kl. 10.00 och 16.00 denna marslördag.
Fullständigt program för dagen i övrigt kan man se på webbsidan: www.genealogi.se/varmland

 

Februari

Förra året publicerade vi några skolkort från Laggåsen. Den här månaden har vi plockat fram ett skolkort från
Nains skola. Kortet är med största säkerhet taget sommaren 1932 vid sydöstra knuten av skolhuset.
Lärarinnan, som sitter längst till vänster på bilden, hette Serena Nilsson och var född 1897 i Vilhelmina
socken i Lappland.

Barnen är från vänster:

Birger Larsson född 1922 Ryhult
Helga Jansson född 1919 Stenbokullen
Elna Gustavsson född 1921 Norra Stenbohöjden
Rut Gran född 1921 Södra Stenbohöjden
Ingrid Johansson född 1920 Nain
Sven Svensson född 1920 Nain
Lisa Svensson född 1922 Nain
Elna Persson född 1921 Nain
Petrus Möllberg född 1922 Nain

Skolan i Nain byggdes 1924 av timmerlämmar som man erhöll då man efter höstterminens slut 1923 rev
den då befintliga skolan på Noler Bränna, i folkmun kallad Gråteråsen. Skolan togs i drift höstterminen
1924 och togs ur drift efter vårterminen 1940.

 

Januari

Sällskapet Gustavaforskning önskar samtliga medlemmar en riktigt god fortsättning på det nya året med
hopp om ett aktivt deltagande i föreningens gemensamma arbete.

Biblioteket i Gustavsfors har som vanligt öppet varje helgfri tisdag kl. 17.00-19.00 med undantag av juli månad.

Medlemstidningen GUSTAVABYGDEN kommer som vanligt ut med två nummer under året, i juni respektive
december. Bidrag för eventuell publicering tas gärna emot av tidningens redaktör Valter Berg.

Övriga planerade aktiviteter under året:

Januari-april Släktforskningscirkel på biblioteket under ledning av Valter Berg.
April Visning av gamla Gustavabilder. Gustavsfors skola.
1 Maj Fältvandring.
14 Juni Gustavaträffen med årsmöte. Gustavsfors skola.
Augusti/september Guidad kulturresa till södra Gustava.
Oktober/november Eventuell bildvisning.
November Arkivens Dag på biblioteket.

Inför arbetet med den kulturvandring som föreningen genomförde i Geijersholm hösten 2005 försökte vi få fram
fotografier från den verksamhet som bedrevs utefter järnvägsstumpen mellan Geijersholms station och Starrkärr.
I vårt eget bildarkiv finns ingenting från denna verksamhet och vi kunde trots efterforskningar inte få fram något
material i övrigt.
Det är därför med glädje som vi kan presentera följande bilder från Geijersholm.

Bild från Tegelslageriet som låg ungefär där Uno Carlsson numera bor. Mannen på bilden är basen för
verksamheten Teodor Jönsson.

Bild från den av Uddeholmsbolaget startade sågen driven av en dieselmotor, senare elektrifierad, som fanns
längre norrut efter banan mot Starrkärr.

Bild från den lastkaj för virke och stubbar som låg norr om sågen. Rester av kajen finns ännu kvar.
Är det någon som känner igen gubbarna på bilden, så hör av dig till Roland Svensson.

 

December

I senaste numret av GUSTAVABYGDEN finns en artikel om den kortaste av NKlJ:s bibanor, den av artikelförfattaren
benämnda Ängfallhedsbanan. Vi har under senare tid inventerat de bilder som finns från den bandel som fanns
mellan Starrkärr och Gustavsfors. Denna bana byggdes 1922 och revs 1949. Den användes uteslutande för
transporter av kol och virke till Hagfors Järnverk. Antalet bilder från banan är minst sagt begränsade.

I samband med Arkivens Dag i Gustavsfors den 10 november kom det fram ett mycket tydligare foto med en
vinterbild av ett frustande ånglok som enligt uppgift är tagen i Gustavsfors, än det som redan tidigare fanns i
redaktionens gömmor. På det tydligare kortet kan man klart se att bilden är tagen från Knäppa mot kolhusen
vid nedre Bruket just som tågsättet passerar järnvägsbron över Knoälven. Finns det någon som har ytterligare
uppgifter om bilden eller har eller känner till andra kort från bandelen Starrkärr-Gustavsfors ombedes denne ta
kontakt med Roland Svensson, tel. 0563-145 74.

I samband med Arkivens Dag fick varje besökare en gratislott för utlottning av ett exemplar av den nya
Hagforsfilmen Staden kring Bågen. Då filmen premiärvisades i Hagfors förrättades dragning i lotteriet.
Vinnare av filmen blev, Oscar Curtson Karlsson, Dragsjöberg, som redan förärats priset.
Gustavaforskning ber att få gratulera!

November

Arkivens Dag
Den 10 november manifesterades Arkivens Dag runt om i landet. Så sker sen 1997 alltid den andra
lördagen i november, då landets alla myndigheter och institutioner ordnar arrangemang runt sina arkiv för allmänheten.
Hagfors kommun har länge varit en vit fläck i dessa årliga arrangemang.
Vid årets 10-årsjubileum bidrog vi med att ordna öppet hus och visa våra arkivsamlingar samt möjligheter till
släktforskning på biblioteket i Gustavsfors. Den trånga lokalen var välfylld hela dagen, där alla besökare förutom
kulturell näring även bjöds på kaffe med dopp samt erhöll gratislotter i utlottning av kulturpriser.

 

Filmpremiär

För lite drygt ett år sedan hade vi premiär för en Hagforsfilm, som hette alla dessa Hagfôrsinger.
Nu är det klart att filmen får en efterföljare, som heter Staden kring Bågen.
Filmen premiärvisas på Älvstrandens aula torsdagen den 29 november, kl. 19.00. Entréavgift 100 kr,
som berättigar till köp av filmen i DVD- eller VHS-format för 200 kr under visningskvällen. Ordinarie pris är 250 kr.
Filmen, som är 55 min. lång, finns därefter att köpa hos styrelsens medlemmar eller hos Expert i Hagfors.

Första halvan av filmen innehåller bilder av händelser och olika företeelser i Hagfors samt ett ordentligt bildsvep
över hur Hagfors, med byggnationen av höghusen, såg ut på 1950-talet.
Andra hälften ägnas åt att porträttera lite drygt 200 mer eller mindre kända Hagforsbor såsom:
stålblåsaren Niklas Pettersson, Post-Anton, Josef Elm, Jeoorj Larsson, idrottsprofilen Sven Edlund, Fesk-Klas m.fl.

Filmen bygger på 8-mms smalfilmer av Bertil Brattlund, Ronnie Fails, Per Johansson, Olle Pettersson och Verner Sandberg.
Den har en fyllig speakertext som lästs in av Christer Sjögren.

Oktober

När det nu är klart att Hagfors inte längre är huvudort för Svenska Rallyt ter det sig ganska naturligt att
publicera en bild då Gustava var huvudort för områdets motortävlingar. Vid tiden före och under andra världskriget
genomfördes det backtävlingar för bil efter Finnfallavägen.
Den allmänna landsvägen till Laggåshöjden och Finnfalla anlades 1924.
Backtävlingarna genomfördes på landsvägen. Så småningom byggdes det ett särskilt avslut på
sträckan som allmänt kallades Motorbana. Lämningar efter denna motorbana syns ännu idag mellan
Mogropa och Kuj-Jonasstället.

Publiktillströmningen var som synes mycket stor och redan på den tiden hade man sörjt för säkerheten genom
att bygga höga skyddsväggar i kurvorna av bräder. Är det någon som har särskilda uppgifter eller minnen från
dessa backtävligar, ta kontakt med Roland Svensson, tel. 0563-145 74 eller mail ullen.svensson@tele2.se.

September

För september väljer vi att publicera ett helt collage av nya fräscha bilder i stället för en bild av något äldre datum.

I det senaste numret av GUSTAVABYGDEN inbjöd Sällskapet Gustavaforskning till en kulturresa med buss
lördagen den 1 september. Intresset för resan var överväligande stort. Den 54-sitsiga bussen satte lapp på luckan
tre veckor innan avresedagen och vi fick tacka nej till ett 20-tal hugade resenärer.

Efter att ha fyllt bussen från Hagfors till Gustavsfors ställdes färden mot finnbyn Nain där vi beskådade
Massäckshalla, Hakkrans pörte, skolan och besökte Juho Björklunds korgmakeri.

Nästa anhalt blev Uvanå där vi satte upp en minnesskylt efter den gamla smedbyggningen
och besökte platsen för hammarsmedjan, sågen och kvarnen i Uvanå.

Efter ett besök vid Tyngsjö kyrka var det dags för kaffe i bygdegården. För detta och ett välsmakande tilltugg
bestående av två fullkornssmörgåsar, sommarkaka och en smakbit av bröd bakat av äkta svedjeråg svarade
Anders Norman med fru Sylvia.

Därefter fortsatte resan till Andersviksberg där likstängera, en välbevarad tjärdal och en klingsåg med
tändkulemotor besöktes. Presentationen av Laggåsen fick tyvärr inskränkas till en muntlig sådan från
bussen med övrig hänvisning till den 17 sidor fylliga dokumentation över resans sevärdheter som
samtliga deltagare fick.

Utöver Anders Normans sköttes guidningen av Valter Berg, Roland Svensson, Gerhard Larsson och Stig Lekare.
Föreningens egen chaufför, Bosse Sjöström, rattade bussen med bravur på de smala och krokiga vägarna.

Med tanke på att vi fick tacka nej till ett stort antal medlemmar är det möjligt, ja rent av troligt, att vi ordnar en
repris av resan nästa sommar. Ni som inte fick åka med eller inte hade möjlighet att delta får, tills vidare, ta del
av några bilder från resan. Vi hoppas att bilderna väcker så stort intresse att de styrker efterfrågan
på ytterligare en resa. I så fall, väl mött nästa sommar!

Augusti 2007

Månadens bild hämtar vi från hyttan i Gustavsfors. Den byggdes på 1860-talet av Uddeholms AB efter beslut år 1864.
Masugnen påblåstes första gången 1870. Hyttan brann 1880 men åter- och ombyggdes 1881.
Driften pågick till 1908, därefter ett uppehåll 1909 med en slutlig påblåsning 1910. Under masugnens driftstid framställdes
ungefär 137 000 ton tackjärn som smiddes ut till stångjärn vid Gustavsfors Bruk.


På interiörbilden har tappningen påbörjats och i förgrunden syns de förberedda sandformarna för gjutning
av järntackor.

Foto: A. Kjerling

 

Juni 2007

I april lade vi ut ett skolkort från Laggåsens nybyggda skola från 1925. I föreningens gömmor finns ett skolkort från Fridhem,
som fungerade som skola innan den egentliga skolan i Laggåsen byggdes.
Kortet är taget något av de första åren på 1920-talet och bakgrunden på kortet utgörs av det uthus
som fortfarande
finns kvar vid Fridhem.

Personerna på kortet är; Första raden från vänster: 1. Ivar Bergkvist, Nolgårn född 1911, 2. Karl Nord, Torrberg,
född 1911, 3. Okänd, 4. Okänd, 5. Okänd, 6. Axel Karlsson, Täppa, född 1911. Andra raden från vänster: 1. Okänd,
2. Hanna Jansson, Rönningen, född 1909, 3. Signe Eriksson-Vestman, L Laggåsen, född 1910, 4. Elin Jansson,
Rönningen, född 1911, 5. Okänd. Tredje raden från vänster: 1. Okänd, 2. Okänd, 3.
Läraren Magnus Möller, Kvarntäppan, född i Bollnäs, 4. Okänd, 5. Mina Liljeman, Södra Åsen,
6. Hanna Juvél, Kvarntäppan.

Finns det någon som har uppgift om vilka de på kortet hittills okända personerna är, ombedes du ta kontakt
med Roland Svensson, tel. 0563-145 74.

 

Maj 2007

I februari visade vi en bild av smedbyggningen i Uvanå och vi påstod att den revs 1963.
Rivningsbeslut togs det året och påbörjades troligen samma år. Byggnaden var dock inte helt utplånad
förrän under 1964. Månadens bild är från slutet av rivningen våren 1964. Eventuella ytterligare uppgifter om
byggnaden kan lämnas till Roland eller Valter.

Helt klart är dock att byggnaden byggdes år 1830 med, får hoppas taklagsfest, samma år.
I samband med rivningen påträffades en ristning i en av takbjälkarna som löd; Otto Nilsson. Från Äppelbo. 1830.

I markplanet innehöll byggnaden ursprungligen åtta lägenheter bestående av ett enda rum som också
fungerade som kök. Den ombyggdes senare till att omfatta fyra lägenheter med ett rum och ett kök.
På det andra våningsplanet fanns två stycken små enrumslägenheter.
Ombyggnationen gjordes med säkerhet efter det att smältsmedjan i Uvanå lades ner och smederna flyttade
vidare till andra bruk. Efterhand fick byggnaden nya hyresgäster i form av arbetare inom skogen och flottningen.


Smedbyggningen i Uvanå rivs 1964.


Takbjälke från smedbyggningen i Uvanå med texten "Otto Nilsson. Från Äppelbo. 1830."

 

April 2007

Denna bild har vi fått låna av Mona Aheinen i Sunnemo, som hittade det vid en vindsröjning för en tid sedan.

Det är en bild av förmodligen den första skolklassen vid Laggåsens folkskola. Bilden är från 1925 och skolan
byggdes 1924. Tidigare hade barnen i Laggåsen gått i skola i en privatbostad i Lilla Laggåsen och i Fridhem.
Läraren på bilden är Karl Vilhelm Liljerot född den 23 februari 1900 i Göteborg. Han flyttade till Laggåsen den 18 oktober 1924,
vilket förmodligen stämmer med skolans start. Liljerot flyttade till Hagfors den 27 december 1926 och efterträddes av
Astrid Nilsson, som tjänstgjorde där fram till 1936, då skolan lades ner efter 12 läsår.
Skolbyggnaden med sin orörda skolsal på nedre botten finns kvar än idag men i privat ägo.


Eleverna på bilden är i strikt ordning från vänster: Dagmar Olsson-Lilla Laggåsen, Linnea Möllberg-Åsen,
Hildur Nord-Fridhem, Holger Henriksson-Ängen, Justina Samuelsson-Ängen, Hanna Karlsson-Täppa,
Hedvig Möllberg-Pällåsen, Helena Kristina Olsson-Sörgården, Otto Karlsson-Täppa, Hildur Olsson-
Lilla Laggåsen, Tore Nilsson-Lappmossåsen, Karl-Alex Olsson-Sörgården.

Den siste levande av klassens barn var Tore Nilsson som deltog i Gustavaträffen så sent som förra året men som tyvärr
gick bort under hösten därefter.

Mars 2007

Så här i mars månad börjar talgoxens hurtiga "tyy ti-ti, tyy ti-ti" göra sig alltmer gällande så snart man kommer utomhus.
Från skogsbrynen hörs hackspettens virvlar eka över istäckta vatten.
Detta får mig att tänka tillbaka på vårdagar upplevda under de sista åren på 1950-talet, då jag under påskloven från skolan,
fick arbeta som längdgivare vid tumningen.
Vad är då mer passande under mars månad än att presentera en bild av ett tummarlag från Uvanå.

De vuxna på bilden är från vänster Frans Hedman, okänd, kontrollant Bergström, Gösta Nordén, skrivare Jonsson och
Hjalmar Andersson. Pojkarna som på den tiden var längdgivare är Vilhelm och Hjalmar Andersson.
De båda pojkarna har mätkedjan i sina vänsterhänder.
Övriga, förutom kontrollanten är försedda med mätklôver eller märkbyxor.

Den som är intresserad av hur tumningen eller virkesmätningen gick till kan läsa vad Värmlands mest kände timmermärkare
(Gustaf Schröder) skriver i sin bok En bruksbokhållares minnen, där det finns ett kapitel som heter
Timmermärkning och flottning.

Bilden på det ståtliga tummarlaget måste naturligtvis kompletteras med en bild av en mätklove eller tumstock.

 

Februari 2007

Inslagen från den södra delen av Gustava har hittills dominerat Gustavaforsknings hemsida.
Nu är det dags för bot och bättring. Månadens bild är från 1920-talet och motivet är hämtat från Uvanå bruk,
strax innanför gränsen till Dalarna. Byggnaden i bildens mitt är smedbyggningen i Uvanå, som revs 1963, och nere vid
sjöstranden samt på brygga och i båt finns ett antal Uvanåbor. Strax söder (till vänster i bild) om området där personerna står,
byggde ortens missionsförsamling ett missionshus, som var klart 1925.
Kan det möjligen vara en flaggstång till missionshuset som man
håller på att färdigställa och som personerna på stranden samlats runt?
Den verkar i så fall förskräckligt lång eller hög eller hur man uttrycker det.

Uvanå bruk anlades av Uddeholmsbolaget på grundval av ett under 1831 erhållet privilegium för två stångjärnshamrar med
en årlig smidesrätt på 1350 skeppund, varav 200 skeppund avsåg spiksmide.
År 1839 utökades smidesrätten till 1800 skeppund, men ganska snart började bruket naggas i kanten.
Spiksmidet flyttades till Uddeholm 1844 och stångjärnssmidet ersattes av smältstyckstillverkning.
De långa och kostsamma transporterna till och från det avsides liggande bruket ledde till att dess öde besannades 1874.

Kortet är taget av Karl Mayner från Uvanå.

Januari 2007

Välkomna till ett nytt år med Sällskapet Gustavaforskning!

Först vill vi rikta ett tack till en av hemsidans läsare som lämnat information om den bild med påstådd anknytning till
Emanuel Ljunglöf som finns intagen under oktober 2006.
Enligt uppgiftslämnaren är det äldre paret i nedersta raden Emanuel Ljunglöf och hans hustru Anna.
I knäet på Anna sitter med fullständig säkerhet dotterdottern Lisa-Maj Bäcklund (1923-1999) och bredvid Emanuel sitter
hennes syster Britta (1919-1944). De två flickornas mamma, Karin Bäcklund född Ljunglöf (1902-1984), står som
nummer 6 från vänster i raden näst längst bak. Pappan Arvid Bäcklund (1899-1973) står längst till höger i bakersta raden.
Vi tackar för uppgifterna och hoppas att de kan ge ledtrådar till ytterligare upplysningar om vilka övriga personer på bilden är.

För januari publicerar vi en bild med anknytning till Norrgården i Laggåsen. På bildens baksida finns följande notering:
Hagfors - Ivar Bergkvist.
Av bildens utseende att döma kan kortet vara taget i sluttningen till Mana i Hagfors.
Ivar Bergkvist härstammade från Laggåsen men flyttade sedermera till Hagfors.
Är det någon som kan lämna säkra upplysningar om vilka
personerna på bilden är och var kortet är taget? Finns möjligen Ivar Bergkvist själv med på bilden?

 

December

I detta nådens år 2006 finns ingen affär och än mindre någon julskyltning inom Gustavas gränser.
Under årens lopp har det dock funnits affär på minst tio ställen i Gustava. Det är således på sin plats att visa hur
julskyltning och affärsjulgran tog sig ut för exakt 50 år sedan. Bilderna är hämtade från Kooperativas affär i Gustavsfors 1956.


Interiör.


Julgran.

November

Under den senaste tiden har NWT haft flera reportage om stora träd runtom i Värmland, bland annat det stora lärkträdet i Knäberg.
Trädet har en omkrets i brösthöjd på imponerande 415 centimeter.
Mer känd och sägenomsusad är dock Kungstallen vid Otterdalen i Gumhöjden. Enligt sägnerna skulle dåvarande kungen Karl XV ha
bundit sin häst vid tallen då han rastade vid gästgiveriet vid Otterdalen under en resa genom Värmland.
Om det är den kungliga beröringen som gett tallen dess växtkraft eller ej låter vi vara osagt.
Tallen utgör en storståtlig syn där den står direkt vid kanten av gamla landsvägen strax öster om Otterdalen.
Den mäter 385 centimeter i omkrets i brösthöjd och det krävs således tre personer för att omfamna jätten.

Einar Larsson, mångårig medlem i föreningen, född och uppväxt i Gumhöjden har skaldat nedanstående äreminne
över det ståtliga trädet.

Kungstallen

Det växer en jätte på Storas mark
och vid Otterdalen den står,
med stor, yvig krona och skrovlig bark.
Den växt där i hundratals år.

En gång red en konung den platsen förbi.
Sin häst band han vid tallens stam
och gick till Otterdalens gästgiveri
för att spisa den mat man tog fram.

Han var Karl den XV då ganska ung,
som red i sitt rike omkring.
Bland allmogen var han en populär kung
och fruktade ej någonting.

Från släktled till släktled har sägnen gått
om tallen och Kungens besök.
Helt naturligt är Kungstallen namnet den fått,
kring tallen man haft lite stök.

En skolklass besökte Kungstallen en gång,
från Gumhöjdens skola den var.
Fast tiden, som gått sedan dess blivit lång
är bilden i minnet så klar.

Jag själv gick i skolan och var en av dem,
som slöt opp vid Kungstallen då.
Många år har nu gått, mer än sjuttiofem
och själv är jag gammal och grå.

Det kändes så mäktigt att stå där på nytt.
Jag tycke mig höra en röst
ifrån livets vår och de år, som har flytt
när nu i mitt liv det är höst.

I Kungstallen krona ljöd en melodi,
som jag förr har hört mången gång.
Det var vinden, som sjöng när den susa förbi,
en skogarnas susande sång.


Kungstallen vid Otterdalen.

Oktober

Filmpremiär

Onsdagen den 25 oktober hade Gustavaforskning premiär på Hagforsfilmen ...alla dessa Hagfôrsinger... i Älvstrandsskolans
aula i Hagfors.
Premiären lockade ett 160-tal betalande besökare jämte ett 10-tal inbjudna som på ett eller annat sätt stöttat projektet,
samt Christer Sjögren, Åke Hermanson, John Larsson och Gunnar Jansson med respektive.
De fyra sistnämnda avtackades med varsin blomsterbukett för sin medverkan i själva framställningen av filmen.

I pausen efter filmen bjöds på vanligt mingel med cider, champis och snittar. Kvällen avslutades sedan med en visning på
storduk av 60 unika gamla Hagforsbilder.

Filmen som egentligen är en kavalkad över ungefär 400 mer eller mindre kända Hagfôrsinger från mitten av 1900-talet.
Filmen finns nu till försäljning både som DVD och VHS-kassett. Den som är intresserad kan beställa filmen per telefon
av Roland (0563-145 74) eller Valter (0563-260 74). Priset är 250 kr per film + porto (11 kr för DVD och 33 kr för VHS).
Betalning sker via inbetalningskort som bifogas filmen.

 

Margareta Ljunglöf söker släktingar till Manne Ljunglöf

Margareta som bl.a. sysslar med släktforskning på Manne Ljunglöfs sida har tillställt Gustavaforskning ett kort som påstås
föreställa en del av Mannes släkt. Styrelsen har dock gått bet på uppgiften att identifiera personerna.
I tron att kortet istället har anknytning till Hällefors p g a att Manne var gift med Anna Sandberg därifrån, har vi tagit hjälp av
Hällefors Hembygdsförening. Då man inte heller i Hällefors har kunnat identifiera personerna på bilden ger vi härmed
hemsidans läsare möjlighet att bidra med eventuella klarlägganden.
Tag i så fall kontakt med Roland Svensson på telefon 0563-145 74.

 

September

På förekommen anledning, som kommer att framgå av nästa nummer av Gustavabygden, presenterar vi nu ett kort från
Åskagen. Mannen med skägget är Anders Jonsson på Åskagen, född 1853 med barnbarnen Sixten, född 1909 och Paul,
född 1907. Kortet är förmodligen taget olympiasommaren 1912. Men vilka är de övriga herrarna på bilden?
Kan möjligen mannen i de vita byxorna vara Albin Åskag, far till Sixten och Paul?


Åskagen, Anders Jonsson till höger på bilden.

Augusti

Lördagen den 26 augusti genomförde sällskapet en kulturminnesvandring i Gustavsfors.
Drygt ett 70-tal personer hade mött upp, vilket med råge
överträffade styrelsens högt ställda förhoppningar om ett stort deltagande.
I strålande solsken fick vandrarna under Valter Bergs sakkunniga guidning ta del av minnen från bland annat de två
smedjorna, kvarnen, hembygdsgården och hyttområdet. Man fick dessutom, en till dagen, framtagen 12-sidig
dokumentation över kulturminnesmärkena i Gustavsfors.
Tyvärr räckte inte det framtagna antalet till samtliga vandrare.
De som blev utan dokumentation kan höra av sig till Roland eller Valter så kopierar vi upp extra exemplar till er.

I samband med vandringen passade sällskapet på att fira sitt 25-årsjubileum med att bjuda samtliga vandrare på kaffe
och smörgås på Hembygdsgården.
Sällskapets grundande står nämligen att finna i en minnesanteckning om en träff för sex personer i torpet Snickartorp
vid Lilla Örsjön den 29 augusti 1981.

Från vandringen och jubiléet lägger vi ut några bilder tagna av Kurt Larsson, vilket vi tackar för.

Vi vill även framföra ett tack till Olle Andersson från Alster eller "Alster-Olle" som han kallas.
Det var nämligen han som tog de bilder som vi publicerade från årsmötet i juni.


Samling framför Boa.


Valter Berg berättar om handeln i Gustavsfors.


Ruiner? Smältsmedjan på nedre bruket.


Hjulstock till vattenhjulet.


Valter Berg berättar om nedre bruket.


Fundamentet till smidesstädet vid smedjan vid Räcksmedjan.


Interiör från Kvarnen.


Deltagarna på väg in i Hembygdsgården för smörgås och kaffe.


Christina Berg låter sig väl smaka av den härliga smörgåsen vi bjöds
på.


Kaffedrickning på Hembygdsgården.


Gunni Engström provlyfter tackjärn.


Vy över Hembygdsgården.


Hyttruinen.


Valter Berg berättar om hyttan.