Årets bilder 2016 | Gustavaforskning

Januari 2016

Fyra generationer kvinnor. Sittande ser vi Karolina Persdotter född den 12 september 1859 på Sälje hemman i Ekshärad. Hon gifte sig 1881 med Jan Olof Andersson (1858) från Butorp. Han var son till Anders Hansson känd medlem av det så kallade Hanslaget, ett av båtdragarlagen vid Gustavsfors.

Tillsammans fick de dottern Selma Maria Jansdotter den 1 maj 1882 (stående till höger). Selma gifte sig 1907 med Erik Olof Persson från Musåberg vid Knoände, barnbarnsbarn till Ingeborg Persdotter från Laggåshöjden. Erik och Selma bosatte sig först i just Musåberg för att 1916 flytta till Harberg i Gustava. I Musåberg föddes deras dotter Lydia 1810, som syns stående till vänster.

Lydia Persson gifte sig med Karl Henrik Jansson från Norra Nainsfallet där de bosatte sig 1932. I augusti samma år föddes deras enda barn, Ingrid Marianne, som syns stående längst fram till vänster. Marianne Jansson som senare antagit efternamnet Karlsdotter hade Örebro som senast kända bostadsort.

Februari 2016

Snubb-Kristin, en känd profil från Hyttan i Gustavsfors. Hennes namn var Maria Kristina Larsdotter Vallgren. Hon var född på Edvallen vid Emten den 19 januari 1853. Hennes föräldrar hette Lars Jonsson och Anna Cajsa Persdotter-Clarin. Pappan dog när Kristin var nio år, varefter mamman efter några år gifte om sig med Karl Jonasson från Valla. Kristin flyttade vid den här tiden ut som piga via Uvanå till bland annat Dalarna, Hagfors och Kil. Styvfadern Karl Jonasson fick strax efter giftermålet arbete vid hyttan i Gustavsfors dit man flyttade till den västra hyttbyggnaden. Karl dog dock 1887. Kristin kom därför hem till mamman Anna Cajsa i Gustavsfors för att sköta henne på ålderns höst. Efter Anna Cajsas död gifte Kristin sig med hyttarbetaren Jon Jonsson från Laggåshöjden. Eftersom han efter sin pappas klecknamn Snubben allmänt kallades för Snubb-Jon var det ganska naturligt att Kristin begåvades med klecknamnet Snubb-Kristin.

Mars 2016

I mitten av februari fick föreningen ett mail med en bifogad bild från Traneberg. Bilden är kopia av ett fotografi taget omkring 1892. Framför den gamla mangårdsbyggnaden på Traneberg finns ett stort antal personer samlade för avfotografering.

Det äldre sittande paret är Nils Persson (1822) och hans hustru Ingeborg Eriksdotter (1829). Mellan dem sitter dottern Stina Kajsa Nilsdotter (1854). Mannen som står närmast till höger om Nils Persson är mågen Per Andersson (1850). De övriga är de dittills då åtta barnen till Per Andersson och Stina Kajsa Nilsdotter.

Stina Kajsa var född på Traneberg. Det är alltså hennes föräldrahem som syns i bakgrunden. Där bodde vid den här tiden hennes föräldrar och hennes brors familj. I dörröppningen skymtar ett annat litet barn, som förmodligen är ett av broderns barn. Per var också född på Traneberg men i den andra lägenheten. Vid den här tiden hade dock hans föräldrar flyttat till Sätterstad. Per arbetade vid hyttan i Gustavsfors och bodde i den gamla smedbyggnaden Berget vid den här tiden. Efter det att kortet var taget föddes sönerna Gustav och Arvid.

Ingeborg Nilsdotter levde fram till 1921 då hon dog 92 år gammal. Det bör nämnas att hon var kusin med den Per Andersson, Carl Albert Anderssons morfar, som porterätterades i GUSTAVABYGDENs nr 67.

April 2016

Månadens bild är hämtad från den gamla sågen vid Kvarntäppan i Laggåsen. Sågen ersatte i slutet av 1800-talet en tidigare befintlig såg på ungefär samma ställe i Laggåsälven. Den var först byggd som en enbladig ramsåg men ramen ersattes så småningom med sågklinga. Personerna inne i sågen är från vänster; Gösta Bergkvist i Nordgården, Axel Karlsson i Täppa och Albert Liljeman från Södra Åsen.

Maj 2016

Med anledning av maj månads torp- och kulturvandring hämtar vi månadens bild från Lövnäs. Bilden föreställer den gamla slussen vid Lövnäs. Bilden är tagen från sjön Deglunden mot Ulriksbergstjärnen och visar den yttre slussporten. Slussen var enligt en inskrift i dess ena långsida klar att tas i drift 1867. Den byggdes för att effektivisera transporten av järnmalm från Nordmark sjövägen till Uddeholmsbolagets järnindustrier. Redan efter ett tiotal år var slussens saga all eftersom järnmalmen vid mitten av 1870-talet började transporteras via den nyanlagda järnvägen mellan Nordmark och Hagfors och som fått ett stickspår mellan Geijersholm och Starrkärr.

Kulturvandringen äger rum lördagen den 21 maj med samling vid Gustavakyrkan klockan 09:00. Kaffe med dopp finns att köpa i anslutning till vandringen.

Juni 2016

Fotbollsplanen Uvåvallen i Gustavsfors har nu tjänat ut och marken skall återplanteras med skog. Den anlades under senare halvan av 1920-talet strax nordöst om hyttområdet i Gustavsfors på en gammal kolarplats. Förmodligen stod den klar att tas i bruk omkring 1927. Redan tidigt uppfördes en liten byggnad avsedd för omklädning och förvaring av idrottsmateriel. Virket hämtades från ett privatägt gammal garage i Gustavsfors. Idrottsverksamheten avstannade under andra världskriget men återupptogs. Sista gången det skedde var den 5 maj 1955 då Geijersfors AIF bildades. Föreningen drev seriespel fram till 1995. Vid nystarten 1955 fanns den lilla byggnaden kvar. På en lagbild från en pojklagsmatch mellan Gustavsfors och Tyngsjö hösten 1956 ses byggnaden i bakgrunden. Senare byggdes nya lokaler som omklädningsrum i två etapper av virke från uttjänta baracker för skogshuggare. På den andra bilden från början av 1960-talet ses dessa bägge baracker.

Pojklaget på den första bilden bestod av från vänster: Lennart Hagman, Anders Carlsson, Dan Olsson, Erling Nilsson, Roland Svensson, Anders Tönnberg, Bengt Larsson, Nils-Åke Axelsson, Sven-Erik Svensson, Herbert Hollsten, Åke Olsson. Själva matchen då? Den vanns av Gustavsfors med 5-0.

Augusti 2016

Strax efter utloppet från Jällsjön i södra Gustava låg tidigare en husbehovssåg som ägdes av Uddeholmsbolaget och löd under Motjärnshyttans förlag. I anslutning till resterna efter sågen ligger en gammal stuga stadd i allt snabbare förfall. Där bodde från någon gång på 1870-talet en kvinna som kallades för Sara ve Såga.

Sara var född 1847 vid Motjärnshyttan och gifte sig 1870 med en Anders Jansson från Färnebo. De bosatte sig vid Jällsjösågen, som låg i Gustava. Trots detta är familjen alltid redovisad i kyrkböckerna för Nordmarks församling. Strax före julen 1879 övergav Anders hemmet då Sara väntade deras femte barn. Han var sedan försvunnen i 28 år innan han kom åter och förenades med Sara. Efter Saras död 1932 blev stugan vid Jällsjösågen öde och lämnades åt ett sakta pågående förfall. Än idag står rester av timmerväggarna delvis kvar.

September 2016

Fjällsberg bebyggdes i början av 1860-talet. Den första stugan var egentligen en rejält tilltagen kolarkoja som byggdes av Jan Svensson från det västra torpet i Torkhuset. Han byggde kojan i Fjällsberg på grund av att han fått en provkolning på platsen. När kojan blev klar flyttade han dit permanent med hustrun Anna Persdotter och sina minderåriga barn. Jan Svensson dog dock redan i mars 1866 av bröstplågor.

Därefter sköttes det lilla torpet av änkan men så småningom övertogs den uppgiften av yngste sonen Erik Jansson (Erk i Fjällsberg) född 1852. Mamman Anna Persdotter dog 1893 och sedan bodde Erk kvar där helt ensam fram till mitten av 1930-talet då han togs in på ålderdomshemmet i Geijersholm. Erk dog där1938.

Bilden av stugan är taget från öster någon gång efter det att den byggts om någon gång i början av 1900-talet. Idag återstår endast grundstenarna till stugan.

Oktober 2016

För någon månad sen var redaktionen ute på nätet för att surfa. Avsikten var att inventera vad som fanns beträffande Eric Cortan i Flåsjön. Helt apropå så dök det i detta sammanhang upp en person som lagt ut en fråga om fanns någon som hade ett kort av en spång någonstans i Laggåsen. Där tar minnesbilden slut. Men ett kort av spången finns åtminstone kvar.

Redan 1849 så besökte den kände skriftställaren Maximilian Axelson Laggåsen och han skriver så här i sin reseberättelse. Jag begaf mig då först till Sörgården, dit man anlände öfver en lång kafvelbro, ett stycke öster om landsvägen. Ungefär motsvarande skrev en amerikansk resande som hette Bayard Taylor om sitt besök i Laggåsen ett fåtal år därefter.

Den passage som fångade de båda resandenas och internetfrågarens intresse är säkert den spångförsedda gångvägen mellan gården Janhinnersåsen nere vid landsvägen och torpet Sörgården. Denna gångväg som fanns kvar till mitten av 1950-talet innehöll en flera hundra meter lång spång av grovsågade stockar lagda i dubbel bredd. Här kommer en bild med den person som sist använde spången innan den revs och den närliggande sjön Stora Laggens vattenyta höjdes.

November 2016

Denna månad publicerar vi en bild från 1936. Stugan på bilden är den näst sista permanentbostaden som fanns på torpet Stenbokullen. Den låg ett 50-tal meter rakt söder om den stuga som Paul på Kuel bodde i innan den revs. Fotot är taget det första året som Karl Ivar Svensson ägde en egen kamera. Personen på bilden är hans äldre bror Kjell Svensson. Karl Ivar ångrade långt senare att han inte gick in i den gamla stugan och dokumenterade dess interiör. Enligt uppgifter som han inhämtade skulle stugan ha haft ett liknande inre som den stuga från Laggåshöjden som senare blev hembygdsgård hade. Enda skillnaden var att stugan på Stenbo-kullen hade en ”storstuga” till vänster som var något längre än hembygdsgårdens.

Gammelstugan revs i början av andra världskriget och virket kom till nytta på så sätt att det värmde frusna stockholmare under de kalla krigsvintrarna. En ack så behjärtansvärd uppgift.

December 2016

Torrsommaren 1933 bröt det ut en omfattande skogsbrand vid kraftverkskanalen ett par kilometer söder om Valla. Branden följde den svaga vinden som blåste i nordnordostlig riktning mot Valla och Nain. Den spred sig snabbt i de torra markerna och snart nådde den bebyggelsen. Tre boningshus, två verkstads-byggnader och ett 15-tal uthus blev lågornas rov. Fem familjer blev hemlösa och förlorade allt bohag och personliga tillhörigheter.

Av någon märklig orsak skonades bostadshuset vid torpet Valla samt av heroiska insatser av inkallat släckningsmanskap, torpet Hult och hela byn Nain. Samtliga boende evakuerades ut på den s k Brandholmen i sjön Nain. Branden bekämpades av ortsbefolkningen, Uddeholmsanställda och 200 militärer, totalt omkring 500 man. Den eldhärjade arealen uppskattades ha uppgått 250 hektar.

Samtidigt med denna brand härjade två andra bränder i området. Mellan Uvanå och Tyngsjö eldhärjades omkring 1000 hektar och söder om Sundsjön 50 hektar.

Bilden visar det skoglösa landskapet norr om Valla upp mot Nainsdammen efter branden.

Upp

Startsida

Snabblänk December månads bild

Snabblänk December månads bild

länk till April 2024

Sikforsdammen