Snabblänk December månads bild
Snabblänk December månads bild
2020-11-29
2020-11-29
Januari 2012
Årets första bild får bli en liten påminnelse om det jubileum som kommer att gå av stapeln i Uvanå i början av nästa månad. Då är det nämligen 50 år sedan den allmänna vägen mellan Uvanå och Tyngsjö öppnades för trafik via den bro för biltrafik som då byggts över Uvån.
Genom den nya vägen fick även de boende på Sundudden väster om Uvån och sjön Nain möjlighet till bilburen kommunikation ända fram till farstutrappan. Fram till 1962 hade man bott och levat i helt väglöst land.
I över 30 år hade Axel Hedman och hans hustru Emma, född Svärd och född på Sundudden, då kämpat för att få bilväg fram till den lilla byn. Äntligen kröntes kampen med en seger för den lilla människan. I åratal hade de boende då använt roddbåt för att via Nain och Uvån ta sig fram vattenvägen till Uvanå för att få tillgång till allmän väg. På vintern var vattnet strömt och isen var mycket förrädisk. Långa tider under hösten och våren var isoleringen mer eller mindre total.
Karl Karlsson på Pettersåsen, men född i Lövsjöåsen, har berättat att man under någon gång under hans skolår byggde
en liten gångbro över Uvån strax norr om smedbyggningen i Uvanå.
Under matrasterna brukade barnen springa den lilla biten från skolan i Uvanå till älven för att titta på byggnationen.
Månadens bild av den ranka gångbron över Uvån är hämtad från strax innan den drogs av landfästena och lämnades åt sitt öde. Resterna av den gamla bron kan än idag skådas strax norr den nuvarande bron. Där ligger den i uppväxande björkslyn på Värmlandssidan av Uvån och vittnar om Axel Hedmans långa kamp för vägförbindelse till Sundudden från Uvanå och Tyngsjö
Februari 2012
I oktober 2007 hade vi en bild från backtävlingar i Finnfallabacken från 1930-talet införd.
Samtidigt efterlyste vi om någon hade några upplysningar att lämna om dessa tävlingar. Tyvärr förblev efterlysningen resultatlös. Någon har dock anmält tvivel om att några tävlingar skulle ha ägt rum där. Själva kännedomen om att backtävlingar ändock har ägt rum i backen har inte lämnat hemsidans redaktion någon ro.
Efter några års ostillad nyfikenhet och ivriga forskningar kan vi nu presentera mer än bildbevis från tävlingarna.
I Karlstads-Tidningen från måndagen den 10 juli 1933 har vi kunnat återfinna en annons om tävlingarna.
Arrangörer var Hagfors Motorklubb. I annonsen lockade man med två av de bästa tävlingsåkarna i Värmland,
Karl Bågenholm och Arnold Linder från Karlstad.
Men det häftigaste i annonsen är att man skröt med att man använde elektrisk tidtagning vid tävlingen.
Redan på tisdagen den 18 juli hade tidningen en liten notis om tävlingarna i Skinnfallabacken (?!!) utanför Hagfors,
som hade setts av omkring 500 personer.
Tävlingarna hade synbarligen omfattat sex olika klasser för solomotorcyklar, två klasser för sidovagnar och en bilklass.
Tydligen var det ingen överdrift att man i annonsen lockade åskådare med kanonerna Karl Bågenholm och
Arnold Linder från Karlstad. De vann nämligen racerklasserna B och C. Arnold Linder presterade även den i särklass
bästa tiden av samtliga deltagare, 23,66 sekunder uppför Finnfallabacken.
Simon Höög från Hagfors vann racerklassen i Klass A på 48,08 sekunder.
I katalogklassen i Klass C deltog flera Hagforsåkare.
Klassen fick följande prislista.
Observera att även motorcykelmärket fick sin beskärda del av äran.
1. Erling Höglund, Munkfors AJS29,27
2. Einar Karlsson, Karlstad, Husqvarna 29,77
3. Gustav Engström, Karlstad, Royal 32,02
4. B. Lundqvist, Ransäter, Radco 35,42
5. Folke Haffling, Hagfors, Husqvarna 36,62
6. Paul Fridman, Hagfors, OK 37,25
7. Erik Magnusson, Hagfors, Rex 37,67
8. Gustav Jonsson, Stöllet Norton 39,19
Mars 2012
Månadens bild förställer den snickeriverkstad som ägdes av Karl Larsson i Nopa i Gustavsfors.
Verkstaden låg strax väster om bostadshuset i Nopa, vars tak syns ovanför verkstadstaket.
Fotot är från mars 1962.
April 2012
Månadens bild är tagen under påskveckan i år och föreställer torpet Manheden vid Ulldammen.
Anledningen till att detta torp nu tilldrar sig så stort intresse är att det utgör inkörsporten till partiledaren Stefan Löfvens
härstamning från Gustava.
År 1867 föddes på detta lilla torp Johanna Byström, som var mormors mor till Stefan Löfven.
Hennes far, Karl Johan Byström, hade några år tidigare flyttat från Risberg till Manheden för att tillträda tjänsten som
dammvakt vid Stora Ullen.
Karl Johans farfar, som lystrade till namnet Carl Johan Byström, hade ett par årtionden tidigare flyttat från Kila till Risberg
där han var trädgårdsmästare vid Herrgården.
Karl Johan Byström var gift med Anna Jonsdotter (1844) från Gumhöjden.
Hon härstammade genom Maria Nilsdotter (1809 Trindtjärn), Stina Nilsdotter (1782 Knäberg),
Lisken Persdotter (1744 Lilla Ullen), Per Eriksson (1720 Stora Örsjön) och Erik Persson (1689 Stora Örsjön)
från Stalle-Pelle (Per Persson) från Stora Örsjön.
Genom sin härstamning från Stalle-Pelle har således Stefan Löfven släktskap inte bara med musikeliten från
Hagfors kommun såsom Christer Sjögren, Stefan Borsch, Lena Dahlman, Git Elfwing och Jimmy Jansson utan
även med Buzz Aldrin, SF-journalens Gunnar Skoglund, PRO-ordföranden Lars Sandberg och poeten Nils Nilsson.
Det var tydligen något riktigt extra med generna hos den gode Stalle-Pelle.
Maj 2012
Under maj månad har man påbörjat ett under flera veckor pågående underhåll av Nybron några kilometer söder om Gustavsfors.
Bron i sitt nuvarande utseende uppfördes någon gång på 1950-talet. Föregångaren uppfördes någon gång på 1920-talet.
Med tanke på den pågående upprustningen av bron visar vi denna månad en bild från 1920-talet med några mannar ur
arbetsstyrkan, i vilken ingick en dykare med en för den tiden helt modern utrustning.
I arbetsstyrkan ingick bland andra Karl Johan Rappholdt, tvåa från vänster och Anders Jonsson, sjätte man från vänster,
båda från Åskagen.
Juni 2012
Mannarna på bilden är från vänster Torsten Emanuelsson, Karl Axelsson, Göran Weinholt, Folke Svensson,
Ivar Emanuelsson, Sven Svensson och Henning Axelsson, samtliga från Gustavsfors.
November 2012 (3 bilder)
Under sommaren har det blivit några resor med bilen utefter den så kallade ”Ullbana”.
Den smala och bitvis krokiga grusvägen är egentligen byggd på banvallen för den smalspåriga järnväg som en
gång fanns mellan Manviken vid Stora Ullen och Hagfors, varifrån namnet Ullenbanan härstammar.
Det finns inte speciellt mycket skrivet om den gamla järnvägsbanan och det som finns innehåller många gissningar
och en del motstridiga uppgifter.
Det finns inte heller någon mångfald av kort från banan. I redaktionens gömmor finns dock två gamla negativ med
anteckning om att de är tagna i samband med en tågolycka utefter Ullenbanan. Någon datering finns dock inte.
Ullenbanan byggdes enligt säkra uppgifter under första värdskriget (cirka 1916) av Uddeholms Skogsavdelning för
transporter av skogsprodukter från Ullenområdet till Hagfors. Banan trafikerades fram till omkring 1928 av NKlJ och
rälsen revs upp i september 1936. I en artikel i NWT den 1 september detta år skriver man:
Den gamla Ullenbanans saga är all, åtminstone som järnväg.
Sedan lastbilarna övertagit virkestransporterna har den nämligen blivit överflödig,
och man håller f n på med upprivning av räls och syllar.
Meningen lär vara att järnvägsbanken skall användas som väg för de tunga timmerfororna.
Av olycksbilderna framgår att loket är det anrika lok nummer 7, som senare fick namnet Hagfors.
Det tillverkades i Trollhättan 1883 och var både före och efter en ombyggnad 1910 ett ånglok.
Det var det sista av NKlJs ånglok i drift och avställdes 1956.
Loket är numera museilok och kan beskådas hos Hagfors Järnvägs- och Industrimuseum.
Tyvärr blev det inga bilder månaderna Juli, Augusti, september, oktober och December detta år.
Ant besök 20-05-24
Brobygget i Gustava
länk till Jan 2025
Sikforsdammen
Biblioteket Gustafsfors
Öppet Tisdagar mellan kl 17:oo-19:oo
Mån bild 2024-12-30
Startsidan 2025-01-13
Senaste uppdatering