Januari 2019

Den första bilden är tagen på trappan till Frebes affär vid Deglundsbäcken någon gång i början av 1930-talet. Till vänster står affärsföreståndaren Nikolaus Magnusson och till höger står torparen Nils Nilsson från Kosamäck. Nils i Kosamäck var född 1862 vid Mossfallet. Han var gift två gånger. Första hustrun hette Karolina Olsdotter och var född på Starra 1849. Hon dog 1891 i en ålder av endast 41 år. Nils gifte snart om sig med Anna Maria Persdotter, som var född 1847 i Nordmark. Hon dog 1936 i Kosamäck, varefter Nils sex år senare flyttade till Rämmens församling.

Observera den gängse klädseln. Det är bara skjortan, slipsen och huvudbonaden som skiljer mellan de båda herrarna.

Affären entré var försedd med två dörrar. Innerdörren var en enkeldörr försedd med ett spröjsat fönster medan ytterdörren var tvådelad. På den tvådelade ytterdörrens insida fanns då bilden togs två emaljskyltar, som gjorde reklam för Lazarol och Arvika Ullspinneri & Väveri AB.

Den andra bilden är en annons där man oss veterligen för första gången gjorde reklam för Frebes affär vid Deglundsbäcken. Denna annons var införd i nr 7 av den lokala journalen Älvdalingen tryckt i Filipstad 1925. Tidningen gavs ut av Sten Larsson på Vackeråsen och Joel Gruneau i Hagfors.

Februari 2019

Den här månaden har vi hämtat vår bild från Skyttåsgruvan, belägen tre kilometer sydost om kyrkan. Bilden förställer uppfordringsverket vid gruvan.

Bilden är från tidigt 1940-tal och uppe på den rälsförsedda rampen kan man se en vagn fullastad med kvarts. Som ni kan se drogs vagnarna upp på själva tippen av ett på 40-talet eldrivet spel. På rampen fanns sedan en tippningsanordning. Om denna var inställbar med automatik eller via manuell hantering har jag dock ingen uppgift.

I gruvan som var i drift i perioder mellan 1888 och 1945 bröt man kvarts som användes inom järn- och stålframställningen vid Hagfors Järnverk. All infordring av konvertrarna till bessemerblåsningen från

1890-talet skedde med murbruk med Skyttåskvarts.

Mars 2019   (Jakten på den försvunna stenen)

Precis som namnet på den kända action-filmen från 1984 kan vi inom Gustavaforskning utbrista som rubriken ovan. Den 10 september 2005 genomförde vi vår första kulturvandring i Gustava med omnejd. Vid det tillfället vandrade vi förbi det sydvästra hörnet av gräsmattan framför Geijersholms herrgård.  Där fanns då en mer än fotbollsstor löparsten med tillhörande gryta. Själva stenen var äggformad och cirka 40 cm lång och cirka 20 cm i diameter. Denna sten har tidigare funnits strax nerom det höga vattenfallet i Örsjöälven vid Stora Örsjön. Enligt uppgift hämtades den från denna plats av jägmästare Lundgren vid Geijersholm och placerades i gräsmattekanten vid vägen ner till Geijersholms bruk. Där fanns stenen kvar ytterligare några år. Sedan försvann den helt plötsligt för omkring åtta-tio år sedan. Var finns stenen idag och varför flyttade man på detta minnesmärke? Om det finns någon i vår läsekrets som kan lämna uppgift om var den finns ombedes den ta kontakt med någon av medlemmarna i föreningens styrelse.

På förhand tack!

April 2019

Deglundssättra har aldrig varit representerat i Månadens bild. Men bättre sent än aldrig kommer nu en bild från den sist byggda stugan och den först rivna som fanns längst upp i Sättra. Detta hus byggdes 1893-1894 av Wilhelm Persson (1869), som var född och uppväxt på det gamla grannstället som allmänt kallas Söderbergsstället. Wilhelm arbetade först som stationskarl vid Geijersholm station. Han gifte sig då med Anna Eriksdotter (1867) från Vackeråsen.. När Wilhelm och Anna flyttade till den nybyggda stugan slutade Wilhelm vid NKlJ och började som veckopendlare på trämassefabriken i Årås i Råda.

 

Hans tid i Årås blev inte lång. I mars 1897 inträffade en stor arbetsolycka i fabriken. En av massakokarna exploderade och flera av arbetarna dödades eller skadades svårt. Wilhelm hörde till dem som fick sätta livet till. Kvar hemma i stugan fanns då, förutom den nyblivna änkan Anna, två söner 7 månader respektive 3 år gamla. Anna gifte aldrig om sig men klarade, som ensamstående mor att uppfostra de båda sönerna med benägen hjälp av svärföräldrarna och svåger med familj, som bodde ett stenkast från stugan. Den äldste sonen blev skogvaktare i Småland och den yngre flyttade till industrin i Hagfors.

 

Anna dog en bit in på 1950-talet över 90 år gammal. Stugan stod kvar fram till mitten av 1960-talet, då den revs i tämligen förfallet skick.

Maj 2019

Denna bild förställer syskonen Elving (mestadels stavat Elfwing). Från vänster Uno, Birgitta och Doris. Enligt uppgift är kortet taget 1943 framför det nordligaste huset i Långlidberg. Syskonen bodde inte i Långlidberg där då utan vid Skyttfallet vid Deglundssättra. I huset i Långlidberg bodde då deras kusiner.

Familjen flyttade sedermera till Hagfors där flickan i mitten, Birgitta, växte upp.

År 1963 var hon med och bildade det välkända dansbandet Wizex, vars sångerska hon var fram till 1966.

Juni 20019

Flottare vid dammen vid sågen och kvarnen i Knoälven vid Gustavsfors. Den numera fallfärdiga kvarnen låg alldeles till vänster om den del av dammen som syns längst ner i bilden. Den byggnad, vars gavel syns till vänster i bildens övre del är den tidigaste sågen i Gustavsfors. Den revs i början av 1900-talet efter det att man byggt en ny såg vid Kolarudden.

Även denna såg skattade åt förgängelsen i mitten av 1950-talet.

Juli 2019

Längst fram í bild ses Viktor Larsson ifrån Aven i Gustafsfors och därefter Ludvig Sundkvist ifrån hyttan i Gustafsfors. Byggnaden till höger i bakgrunden är anrika Bakerstugan. Lägg märke till huvudbonaderna, långt ifrån dagens hjälmtvång. Lägg också märke till de låga numren på registreringsskyltarna.

Augusti 2019

Under den gångna månaden har vår förening fått en ny medlem med anor från Herrgårdsfallet. Med tanke på denna nya medlem är det väl på plats att publicera en bild av den bostadsbyggnad som fanns där vid torpets sista år. Bilden är tagen vintertid någon gång i början av 1940-talet och obebott. Något år senare revs bostadsbyggnaden av Sune Hagman från Hagfors och byggde upp ett fritidshus av virket vid sjön Lilla Laggens västra strand.

Herrgårdsfallet låg ungefär i mittpunkten av en triangel med spetsarna i torpen i Gumma där Ullfallsmördaren var bosatt, Hulta och Ullfall. Men varifrån är namnet hämtat? Någon så kallad herrgård finns ju inte i närheten. Förmodligen anspelar namnet på den form av inhägnade betesmarker avsedda för boskap till någon förvaltare som bodde i en så kallad herrgård. Namnet Förvaltarfall finns som benämning på marker på andra ställen inom gamla Gustava. Gissningsvis låg just på denna plats något sådant förvaltarfall eller herrgårdfall tillhörande Uddeholmshyttans herrgård!!

Själva torpet togs upp i slutet av 1840-talet av en Jacob Olsson, född i en backstuga i Gumhöjden 1824. Under 1848 gifte han sig med Lisa Jonsdotter, född i Gumhöjden 1822 och flyttade till Herrgårdsfall. Där blev Jacob nybyggare tillsammans med hustrun och hennes fem år gamla son.

September 2019

När Gustavsfors bruk anlades vid mitten av 1700-talet fanns tidigt ett bruksmagasin, där arbetarna kunde kvittera ut olika förnödenheter in natura för utfört arbete. Tillgången på varor var säkert inte översvallande god. Så småningom fick brukets ägare konkurrens av en privat arbetarring. Dessutom kom år 1884 den förste private köpmannen till Gustavsfors. Han hette Emanuel Brandin och kom från Arvika. Enligt uppgift skulle han ha startat en enkel affär på torpet Heden medan han byggde en egen affärsbyggnad, som i något ändrat skick står kvar än idag. Byggnaden på bilden tillkom således på 1880-talet

.

Efter några år köpte Janne Anrep, en av bruksförvaltare Anreps söner, in sig i Brandins affärsrörelse. Anreps inträde i rörelsen slutade med att han blev skyldig Brandin en oerhört stor summa pengar, som fadern gick in och täckte. Brandin schappade från Gustavsfors. År 1896 sålde Janne Anrep affärsbyggnaden till Albert Carlsson från Kråkvila i Gustavsfors, varefter Janne gick till sjöss.

Så småningom tog Alberts son Nisse över verksamheten i affären. Troligtvis är bilderna tagna under Nisses tid på Boa, som affären kallades i dagligt tal i Gustavsfors.

Oktober 2019

En bild av flottningsbåten på sjön Deglunden när det begav sig. Efter det att flottningen på sjön ifråga upphört på 1930-talet så blev den stående i ett båthus vid Lövnäs.  I mitten av 1950-talet köptes den av Sigvard (Sigge) Andersson från Furuhäll i Gustavsfors. På Furuhäll stod båten utan motor uppallad fram till början av 1970-talet. Då gav Sigge bort det ålderstigna skrovet till båten till Stig Johansson från Emtbjörk och skrovet fraktades till Tjärfinnviken i Knon

 

Tanken var att skrovet till båten skulle repareras och att båten skulle kunna användas på nytt igen. Men skrovet var tydligen i så dåligt skick att detta inte var möjligt. Skrovet brändes upp men plåtskoningen blev liggande kvar vid Tjärfinnviken. Även denna plåtskoning är numera borta, med all säkerhet bortforslad av de husvagnsägare som använde strandremsan vid Tjärfinnviken som uppställningsplats för sina husvagnar.

 

Det enda som återstår av båten är själva ratten med ställning som användes när man styrde båten via ett roder.

November 2019

Här kommer en bild av den så kallade Bolinsstugan i Lilla Laggåsen. Kortet är taget 1954 några år innan huset revs av Åke Zetterlund och sattes upp som lillstuga vid affären i Uvanå. Huset byggdes av Per Persson omkring 1860. Han var född i granngården till Bolinsstugan som oäkta och gifte sig med Inga Maria Abrahamsson, som dog 1866 endast 26 år gammal. Hon växte upp i annan granngård till Bolinsstugan. Per gifte snart om sig efter hustruns bortgång med sin svägerska Karolina Abrahamsdotter.

Innan detta skedde hade även skomakaren Per Larsson, född på Bygget i Stenbohöjden, deltagit i en flyttningsrockad i och med att stugan på Fall i Harberg brann upp 1863. Han installerades av Uddeholmsbolaget som inhyses i Bolinsstugan med hustru och fem barn. Eftersom stugan endast bestod av ett rum och kök blev det ganska trångt om saligheten. Per Larsson med familj flyttade 1873 till Gustavsfors.

Per och Karolinas yngste son Johan Persson, föddes den 2 augusti 1873, och tog så småningom över arrendet för stugan. Han kallade sig själv för Bolin och kallades så av allmänheten, dock utan att det anmäldes till folkbokföringen. Han förblev ogift hela livet ut, som ändades i slutet av 1940-talet. Efter hans död stod huset öde fram till dess att det revs.

December 2019

Den gamla stugan på Falla. Det mesta tyder på att torpet Falla i Blomsterberg togs upp av Karl Kristoffersson född på det nordligaste torpet i Blomsterberg år 1829. Han gifte sig först med Katarina Andersdotter, född i Ullsberg 1831. I husförhörslängden 1861-1865 står Karl som nybyggare i Blomsterberg. Paret fick två barn tillsammans innan Katarina dog den 23 november 1862. Karl gifte om sig med Ingeborg Persdotter från Hagforsen. Den nuvarande stugan på Falla byggdes förmodligen på 1920-talet.

Rösena efter den första stugan på Falla går fortfarande att beskåda på den västra sidan av den landsvägen, som går norrut genom Blomsterberg förbi Falla. Strax före vägkorsningen mot ”Lång-Britta” ligger kullen där den gamla stugan låg

Senaste uppdatering

Antal besök sen 2020-05-24

Senast upplagda månadens bild

Startsida 

Rudolf Sundkvist spelar Solglitter 

klicka här

Solglitter

Bilder 2020

2020-10-25

2020-09-30

Skapad 2020-05 Äganderätt bilder Sällskapet Gustavaforskning