Årets bilder 2011 | Gustavaforskning

Januari 2011

Än är inte undrens tid förbi. Dagarna efter det att förra månadens bild hade lagts upp på hemsidan fanns att antal bilder
på föreningens skrivbord. Bland dessa kort fanns ett foto av just affärsmagasinet i Uvanå. Fotot är av yppersta kvalitet och
taget av Karl Mayner från Uvanå. Förutom magasinet finns det även sju kända Uvanåbor på bilden.
Det finns säkert anledning att återkomma med denna bild.

Bland bilderna fanns även ett som förställer ett flottarelag i Uvanå stående på en spelflotte för flottning.
På bilden finns 14 flottare samt skogvaktaren Erik Ljung i mitten på flotten i långrock.
Av flottarna har endast Johan Hedman tidigare kunnat identifieras. Han står i randig ylletröja som femte man från vänster.
Samtliga utom en bär den typiska huvudbonaden för flottare, hatten

På kortets baksida finns namnen på samtliga flottare. Tyvärr står inte namnen i rätt ordning varken från höger
eller vänster räknat. Här nedan följer namnen i den ordning som de skrivits på baksidan av kortet.

Petter Svensson (Kangel-Petter) Kangla

Emanuel Svensson (Kangel-Manne)Kangla

Gustav Björn Uvanå

Karl SundbergNainsheden

Axel Sundberg Nainsheden

Johan Hedman Falla

Erik Ljung Uvanå

Axel Jansson Nain

Paul Emanuelsson Kangla

Lars Magnusson Nain

Gustav Henriksson Björnåsen

Emil ErikssonUvåheden

Gustav Ivarsson Lövsjöåsen

Karl Björn Uvanå

Gustav Skog Björnåsen

Eftersom Axel Jansson var född så sent som 1893 och Johan Hedman dog i juli 1912 borde kortet ha tagits
någon gång 1910 – 1912.

Den som eventuellt kan identifiera någon av flottarna ombeds att ta kontakt med
Roland Svensson på telefon 072-560 25 95 eller mail ullen.svensson@tele2.se.

Februari 2011

Det är nu några år sen Gustavsfors bjöd på en riktig tävlingssträcka i Svenska Rallyt.
Men nu i februari är det dags igen.
Söndagen den 13 februari körs den så kallade Butorpsvägen mellan Flyktviken vid Knon och Gustavsfors två gånger,
som SS18 och SS22. Sträckan är 4,16 km lång och målet är beläget mitt i byn.

Med hänsyn till rallyts återkomst till Gustavsfors visas här två bilder från KAK-rallyt 1968 (föregångare till Svenska Rallyt).
Den sträcka som då kördes med mål i Gustavsfors hade en annan sträckning än årets.
Den ena bilden är hämtad från målet, som den gången var belägen ett 50-tal meter norr om Sågerbyggninga.
Den andra bilden visar rallyts framfart över Forsellsmyra. Den bergknalle som syns i bakgrunden finns inte längre utan
schaktades bort i samband med att vägen byggdes om för snart 50 år sen.

Mars 2011

Månadens bild har vi hämtat från föreningens Torplämningsinventering gällande ”Karl-Jonsstället” i Harberg.
Namngivaren Karl Jonsson var född i Björnåsen 1824. Föräldrarna hette Jonas Jonsson och Kerstin Svensdotter Asplund. Familjen flyttade 1830 till Tjärfinnberg och sedan vidare till Harberg 1838.

Torpet i Harberg övertogs av sonen Nils Jonsson.

Brodern Karl Jonsson bodde kvar i föräldrahemmet till 1869, då han gifte sig med den 19-åriga
Britta Kajsa Pettersdotter från Brännmossen. I samband därmed tog han upp ett nybygge i sin bror Nils Jonssons hage.
Enligt uppgift timrade han själv upp byggnaden endast med hjälp av hustrun Britta Kajsa.

Paret fick nio barn. I februari 1889 drabbades familjen av en svår olycka. Barnen hade kommit över faderns
mynningsladdare och under lek med denna vådasköts den treårige sonen Otto till döds.

Karl Jonsson dog 1895 och torpet övertogs då av äldste sonen Johan, varefter torpet även kallades Johan Karls.
Johans hustru hette Ida och tillsammans fick de sju barn, varav fyra dog i lungsot under 1930-talet.
Efter Johans död höll Gustav Adolfs kommun i maj 1944 auktion på familjens lösöre för att få täckning för kommunala
bidrag som familjen fått i samband med de döda barnens och Johans sjukdom. Mynningsladdaren, som då fanns kvar,
ropades in för 50 kr av Johans bror Jonas Karlsson.

Några månader efter auktionen lät Uddeholmsbolaget tända eld på huset och hålla brandövning.
Enligt vad som sades brändes huset för att så många som bott där fått lungsot. Uppgiften låter lite krystad med hänsyn till
att det gått relativt många år sedan de sista sjukdomsfallen och att lungsot var en ganska vanlig sjukdom som förekom lite varstans i bygden utan att torpen brändes upp.

April 2011

Månadens bild har vi hämtat från den verksamhet som bedrevs av Gustavsfors Arbetarering i slutet av 1800-talet.
Redan 1894 fanns en sådan handelsförening. När i tiden och av vem eller vilka denna arbetarering ursprungligen
bildades har inte kunnat klarläggas. Att den startat tidigare än år 1894 framgår dock av ett protokoll från den
12 januari 1894.
I protokollet anges att valet av ordförande och revisorer är ett nyval och att vissa andra funktionärer har omvalts.

Till styrelse nyvaldes kronojägaren Lars Finnström från Laggåsen som ordförande, Gustaf Forsberg i Laggåsen och
Jonas Jonsson vid Emten till revisorer. Dessutom omvaldes masmästaren Per Eriksson i Gustavsfors till vice ordförande,
hyttarbetaren Per Andersson till handelsföreståndare och Henrik Björn från Dragsjön till varuinköpare.

Från Per Anderssons sons sonson, Ingvar Persson från Nykroppa har vi fått ett, i Filipstad, tryckt exemplar av
arbetarringens stadgar från 1896. Månadens bilder återger det lilla häftet med tryckta stadgar samt den uthuslänga
vid hyttan i Gustavsfors som tjänstgjorde som arbetareringen affärslokal.

Från Ingvar Persson har vi också fått en bild av ett fotografi till ett tidningsreportage som återger
Per Andersson i handelslokalen. Om någon i läsekretsen känner till när, var och hur detta reportage har varit
publicerat eller har närmare kännedom om något originalfoto ombedes denne ta kontakt med Roland Svensson.

Maj 2011

Lördagen den 14 maj inbjuder Gustavaforskning till en guidad vandring mellan de sex torplämningar som finns i Långlidberg och Lillstuga.
Samling sker kl. 09:00 vid Borg en bit in på vägen till Långlidberg.
Om inget oförutsett inträffar med vädret går det att delta i hela vandringen utan att
använda stövlar, bara man har oömma skodon. Medtag eget fika!

Månadens bilder har den kommande vandringen till ära hämtats från Långlidberg.
I kanten av tomten till det så kallade Olle Olssonsstället finns ett jättestort lärkträd (larix decicua).
I brösthöjd kan trädet nätt och jämt omfamnas av två fullvuxna karlar.
På trädet finns en liten minnesplatta av metall fastspikad. På plattan finns följande text.

DETTA TRÄD PLANTERADES AV DÅ 6 ÅR GAMLA ALGOT OLSSON LÅNGLIDBERG ÅR 1920

Det sydligast belägna torpet i Långlidberg låg för 200 år sedan i sambruk med Görsjötorp under namnet Långlidberg.
Som ansvarig torpare stod en Carl Jönsson som härstammade från Upplundshöjden.
Torpet blev under sin sista tid känt under namnet Jan Nilssas efter brukaren Jan Nilsson som var farfar till den
kände Hagforsprofilen Albin Jansson. Från detta torp hämtar vi en bild från 1909 när Jan Nilsson residerade där.

Juni 2011

Sommaren är här och vad är väl bättre än att i den ljumma aftonsolen få svalka sig med en Pommac i skuggan av
träden vid kiosken vid Dragsjöberg. Tyvärr står dock inte den möjligheten längre till buds. Kiosken är riven sedan länge sen. Redaktören har dock ett minne från mitten av 1950-talet då han med skolklassen vid Gustavsfors skola företog en
cykelutflykt till Gustava kyrka. Initiativtagare var klassen lärare, Gösta Reuterberg, tillika kantor i kyrkan.
Gösta var själv med och cyklade. Framme vid kyrkan fick klassen en omfattande förevisning av kyrkogården, kyrkan och klockstapeln. Efter visningen åts de medhavda smörgåsarna och vi fick leka en stund. När vi på hemvägen kom till det
som i Gustava allmänt kallades för ”sönner vägskäl” kom Gösta på idén att vi skulle åka ner till kiosken vid Dragsjöberg.
För den som då hade en egen slant eller kunde få låna av någon kamrat stod hela kioskens begränsade sortiment
öppet för köp

Kiosken stod öster om landsvägen alldeles vid den lilla vägen in till kraftstationen vid Traneberg.
Ägare till kiosken var Ivan Eriksson från gården Traneberg, vars läge var och är identiskt med platsen för
förvaltarebostaden vid Tranebergshyttan. Ivan var rullstolsbunden och sjukpensionär.
Kundkretsen var sannerligen inte speciellt stor utan Ivans tillvaro i kiosken får nog mest anses ha varit behovet
av att upprätthålla en social kontakt med yttervärlden. Månadens bild föreställer Ivan innanför den lilla kioskluckan.
Om det finns någon av hemsidans besökare som känner till någon bild, där kiosken har en lite mer framträdande
plats, ombedes den ta kontakt med Roland Svensson, tel 0563-145 74. roland.gustavaforskning@gmail.com

Augusti 2011

Under den gångna sommaren har kulturevenemanget Kultur i tiomilaskogen gått av stapeln för 11:e gången.
Här presenteras en ny kulturtradition med gammal anrik inramning. För första gången fanns den gamla
finnbyn Nain med som besöksmål, representerad av torpet Lasseberg.

Men döm om vår häpnad vid besöket på det tidigare väglösa Lasseberg.

En ny väg har brutits från torpet Jan-Olles och den gamla uppfarten till detta torp har gjorts om.
Uppfarten har breddats och ändrats på så sätt att den till stora delar förstört en av Gustavas äldsta fornminnen,
den så kallade Hakkranstomten. Husgrunden med rökugnsröse och väl bevarad mullbänk utgör enligt säker
muntlig tradition lämningar efter Nains första bebyggare Per Hakkarinen.
Nu går vägen rakt över delar av mullbänken.

Tidigare fanns två mycket väl synliga rester av äldre husgrunder på platsen. Vid dikningar på 1960- och 70-talet
förstördes i princip hela den norra grunden av uppgrävda jordmassor. För ett tiotal år sedan körde man med en
skogsmaskin rakt över den södra grunden samt välte in en stor sten i grunden.
Och så nu, ytterligare ett steg mot den totala förstörelsen……

För att ge perspektiv på den stegvis och fortfarande fortgående skövlingen av detta kulturarv visar vi en bild
av hur Hakkranstomten med väl bevarade mullbänkar såg ut en vårvinterdag 1936.

September 2011

Förra månaden gav vi ett exempel på den fortgående förstörelsen av våra kulturarv.
Glädjande nog så finns det även något enstaka exempel på att man vårdar och bevarar gamla kulturmiljöer.
Den 15 september invigde nämligen Karstads stift av svenska kyrkan ett område på den så kallade Casperudden vid
Storsjön sitt i ordningen femte kyrkoreservat. Reservatbildningen innebär att området för framtiden kommer att behålla
sitt nuvarande utseende och skötas enligt en särskilt upprättad skötselplan till glädje för framtida generationer.

Torpet ”Casperstället” började röjas och bebyggas 1838 av en Jan Jönsson Rapp född i det sydligaste torpet i Långlidberg. Vid flytten till Storsjön kom han med sin familj från Kartfalla.

I landshövding Johan af Wingårds nedsättningsbeslut från den
9 maj 1838, som finns bevarat, har Kornfall i norra Nordmarks socken, förmodligen p g a missförstånd, felaktigt angetts
som Jan Jönssons närmast föregående bostadsort. På 1860-talet övertogs brukningen vid Storsjön av den
legendariske sonen Casper Jansson eller Casper vid Storsjön.

Kvar på Casperstället finns idag en jordkällare och en gammal timmerbod som dock numera flyttats ett hundratal meter inom brukningen. Av själva bostadsbyggnaden, som revs 1955, återstår idag endast husgrunden med en trappa gjuten av cement.

Fram till någon gång på 1970-talet fanns det även på den stora jordafasta stenen mellan timmerboden och sjön ett
minne av den första husbyggnaden. I stenen fanns årtalet 1839 inristat som ett bevis över när första stugan stod klar.
Ristningen förstördes av några ovarsamma fiskare som använde stenen som bakvägg för en brasa för korvgrillning.

Månadens bilder visar hur den förstörda ristningen såg ut samt timmerbodens utseende på sin naturliga plats i mitten
av 1950-talet.

Oktober 2011

Gustavaforsknings nestor och stora eldsjäl Valter Berg gav för snart ett halvår sen ut boken Svartrockarnas kamp, som
handlar om striderna om Laggåsskogen. Boken innehåller även ett långt avsnitt om den legendariske Casper vid Storsjön
och hans påstådda tjuvjakter.
En av de personer som passerar revy i den här delen av boken är Abraham Pettersson från nedre Aamäck. Abraham var
född i Aamäck den 17 januari 1855. Föräldrarna hette Petter Pettersson och Lisa Andersdotter.
Lisa hade tidigare varit gift med Jan Danielsson från Deglund. Tillsammans började dessa två att någon gång omkring
1835 att bygga det första torpet i Aamäck. Efter det att Jan i augusti 1849 omkommit gifte Lisa om sig med Petter Pettersson.
Abrahams föräldrar dog båda våren 1874 innan Abraham fyllt 25 år. Modern, Lisa Andersdotter, var född i Lilla Laggåsen
och härstammade från den välkända Abrahamssläkten därifrån.

Månadens bilder visar Abraham Pettersson i sin krafts dagar och torpet på nedre Aamäck, det torp som Abrahams mor
var med att odla upp under första halvan av 1800-talet.

November 2011

Styrelsen för Gustavaforskning har nu bestämt datum och mål för nästa års torpvandring.
Lördagen den 19 maj nästa år hälsas alla intresserade medlemmar välkomna till Gumhöjden.
Vi samlas utefter byvägen upp mot före detta affären klockan 09:00.
Vi har ordnat med parkering utefter banvallen i höjd med den gamla banvaktsstugan.

Därifrån tar vi oss i tur och ordning förbi Stavastället, Karl Mattssons, första skolan, Karl Larsas och Skamfläcken,
där vi vänder ner mot Norrmansstället och slutligen kanske en avstickare till två så kallade väghållningsstenar utefter
gamla landsvägen. Vi kommer att bjuda på ett antal överraskningar under vandringen.

Månadens bild har vi hämtat från Mattssonsstället. Detta torp togs upp på 1730-talet av en

Måns Olsson som härstammade från Pardixhyttan. Hans sonson Olof Jansson flyttade först till Flåsjön och sedan vidare till Södra Granberget, där en av hans
ättlingar, Helena Axelina Forsberg född 1882, blev mormor till den så välkände sångaren och underhållaren Björn Skifs.

En annan gren efter Måns Olsson kom att i flera generationer bo vid Stora Ullen med stora barnkullar, där många så
småningom hamnade i det framväxande samhället Hagfors. En betydande antal nutida ”Hagfôrsinger” kan alltså
räkna släktskap med den kände Vansbrosonen.

December 2011

I december förra året visade vi en bild från det gamla handelsmagasinet i Uvanå. Sedan dess har vi kommit över ett
bättre kort av magasinet med ett antal kända Uvanåbor, som poserar framför detsamma.
Detta kort finns med i årets vinternummer av Gustavabygden.

Även det här årets sista bild är hämtad från Uvanå. Bilden visar den senaste och kanske sista affärslokalen i Uvanå i
vinterskrud inför julen 1970. Ägare till affären var då Åke och Anna-Stina Sätterlund som hade köpt den 1958 av
Torsten Håkansson från Ekshärad. Han hade i sin tur ägt och drivit affären under några år på 1950-talet.
Det här var den sista julen som affären drevs av makarna Sätterlund, då man under 1971 sålde affären i Uvanå och
efterträdde makarna Lennart och Brita Nykvist i Gustavsfors.

Idag har ju befolkningen i landets glesbygder uppenbara svårigheter att få nära tillgång till drivmedel till sina nödvändiga fortskaffningsmedel. Så var det inte dock inte i den ultimata glesbygden i Uvanå för 40 år sedan.
Som synes fanns det möjlighet att i denna avkrok av världen kunna köpa, inte bara mat, utan även både bensin och oljor.
Dessutom det viktigaste av allt…….. till julen fanns det en riktig stor levande julgran.

Upp

Startsida

Snabblänk December månads bild

Snabblänk December månads bild

länk till April 2024

Sikforsdammen