Årets bilder 2018 | Gustavaforskning

Januari 2018

Den första bilden för det nya året får bli en, om än lite långsökt, fortsättning på förra årets sista bild, från Ivarsberg. På västra sidan av sjön Nain lite längre mot norr ligger idag ön Kåttakangla. En liten bit av öns östra sida ligger faktiskt i Dalarna. Innan Nains vattenyta höjdes utgjorde Kåttakangla en halvö, som förmodligen inte bybyggdes förrän omkring mitten av 1800-talet. Det lilla järnbruket i Uvanå var då redan i drift. Varför då detta finskklingande namn på bebyggelsen på Kåttakangla?

Enligt den estniske språkforskaren Julius Mägiste,som utrett betydelsen av de värmlandsfinska ortsnamnen, torde namnet på svenska närmast motsvara ”kojan på mon eller sandheden”. Den sista delen av namnet, finskans kangas (mo eller sandhed), torde ha myntats långt före brukets tillkomst. Den första delen, finskans kota (koja), kan möjligen härledas till den första bosättningen som skedde längst ut på östra sidan av udden. Den förste som med absolut säkerhet kan sägas ha bott där var Sven Larsson från Deglundssättra i mellersta Gustava. Han gifte sig Britta Maja Danielsdotter från Uvanå och uppträdde strax efter mitten av 1800-talet som nybyggare på Kåttakangla. Månadens bild visar den östra tidigare stugan på platsen fotograferad någon gång på 1930-talet. Denna stuga, som inte längre finns kvar, får inte förväxlas med den mer västligt belägna stugan, som i starkt ändrat skick finns kvar än idag.

Sven Larssons ättlingar bodde kvar på Kangla fram till dess att Nains vattenhöjningar begränsade fortsatt permanent boende på ön vid 1900-talets mitt.

Februari 2018

Bilden visar en familjär kaffepaus vid Åskagen, förmodligen från sommaren 1910. Längst till vänster sitter svägerskorna Elsa Lena Karlsdotter och Elisabeth (Betty) Rappholt. Längst till höger sitter Elsa Lenas döttrar Olivia och Ada Andersdotter. Den senare gift med Albin Åskag. Den sittande flickan är troligen Edit Rappholt och den sittande gossen är Paul Åskag. I barnvagnen ligger den halvårsgamla Sixten Åskag. De senare söner till Albin och Ada Åskag.

Egentligen publiceras bilden för husen i bakgrunden. Husen finns kvar än idag. Bilden visar att det högra huset tydligen byggdes först. På bilden är den ett enplanshus men måste i ett senare skede ha byggts på med ytterligare ett våningsplan. Det vänstra huset verkar av bilden att döma nybyggt eller fortfarande under byggnation. I så fall borde det ha byggts under åren 1909-1910.

Enligt uppgift skall det ha funnits ett tidigare hus vid Åskagen som låg strax framför de båda husen på bilden.

Mars 2018

En bild från 1920-talets Gustavsfors. Bilden är tagen på verandan till Per Emanuel Bergkvists Skrädderi på krönet av Harbäcksbacken. Personerna på bilden är från vänster: Ester Magnusson, Folke Svensson, Verner Axelsson,

Engholm, fiolspelemannen Sten Bergkvist, Henning Axelsson, Tage Svensson,Ester Jonasson gift Höglund och Lisa Bergkvist.

Lägg märke till skylten till höger om verandan. Enligt obekräftade uppgifter

skall skylten ligga kvar på vinden till huset än idag. Man kan ju fråga sig om

dessa uppgifter verkligen är sanna?

April 2018

Deglundssättra har aldrig varit representerat i Månadens bild. Men bättre sent än aldrig kommer nu en bild från den sist byggda stugan och den först rivna som fanns längst upp i Sättra. Detta hus byggdes 1893-1894 av Wilhelm Persson (1869), som var född och uppväxt på det gamla grannstället som allmänt kallas Söderbergsstället. Wilhelm arbetade först som stationskarl vid Geijersholm station. Han gifte sig då med Anna Eriksdotter (1867) från Vackeråsen.. När Wilhelm och Anna flyttade till den nybyggda stugan slutade Wilhelm vid NKlJ och började som veckopendlare på trämassefabriken i Årås i Råda.

Hans tid i Årås blev inte lång. I mars 1897 inträffade en stor arbetsolycka i fabriken. En av massakokarna exploderade och flera av arbetarna dödades eller skadades svårt. Wilhelm hörde till dem som fick sätta livet till. Kvar hemma i stugan fanns då, förutom den nyblivna änkan Anna, två söner 7 månader respektive 3 år gamla. Anna gifte aldrig om sig men klarade, som ensamstående mor att uppfostra de båda sönerna med benägen hjälp av svärföräldrarna och svåger med familj, som bodde ett stenkast från stugan. Den äldste sonen blev skogvaktare i Småland och den yngre flyttade till industrin i Hagfors.

Anna dog en bit in på 1950-talet över 90 år gammal. Stugan stod kvar fram till mitten av 1960-talet, då den revs i tämligen förfallet skick.

Maj 2018

Denna bild förställer syskonen Elving (mestadels stavat Elfwing). Från vänster Uno, Birgitta och Doris. Enligt uppgift är kortet taget 1943 framför det nordligaste huset i Långlidberg. Syskonen bodde inte i Långlidberg där då utan vid Skyttfallet vid Deglundssättra. I huset i Långlidberg bodde då deras kusiner.

Familjen flyttade sedermera till Hagfors där flickan i mitten, Birgitta, växte upp.

År 1963 var hon med och bildade det välkända dansbandet Wizex, vars sångerska hon var fram till 1966.

Juni 2018

Apropå bilden av GAIFs fotbollslag i senaste numret av GUSTAVABYGDEN så kommer här en bild från en match där samtliga spelare hade enhetliga tröjor. Bilden är från slutet av 1930-talet från en match mot ett okänt bortalag. Troligen spelar GAIF mot Uvåvallens norra mål. Tempot verkar inte vars speciellt överdrivet uppskruvat, bara två spelare tycks vara i springande ställning. Lägg märke till bortalagets centerhalv? vid högra målstolpen. Visst är han klädd i sportmössa. Även om spelarna var klädda i enhetliga matchställ verkar domaren vara helt civilklädd. Vidare tycks inte målen ha varit försedda med målnät.

Juli 2018

En bild av den gryende konstnären Fritjof (Zäta) Berg med en stor oljemålning. Var finns tavlan nu? Zäta levde mellan 1890 och 1966.

Augusti 2018

Denna månad presenterar vi en bild av ett äkta par från Gustavsfors tillsammans med familjens kanske dyraste och ädlaste ägodel, hästen. Personerna på bilden är Axel Jansson och hans hustru Maria. Axel var född i Gustavsfors 1878, som son till Jan Larsson och Karolina Ersdotter. Maria var född 1882 på Nolåsen i Laggåsen som syster till poeten Emanuel Ljunglöf och med Nars-Anners från Nain som morfar.

September 2018

Nu har skolorna startat med ett nytt läsår. Vad är då lämpligare att publicera som månadens bild än ett kort från skolans värld. På bilden syns lärarinnan Eva Buske från Torkhusets skola. Jo, uppgiften stämmer. Det fanns faktiskt en skola i Torkhus fram till vårterminens slut 1937. Eva Buske, född Carstedt , kom till Torkhus till höstterminen 1923 och flyttade till Gustavsfors småskola 1937. Här sitter hon uppflugen bredvid en av de kraftiga grindstolparna framför skolan.

Oktober 2018

Nedre torpet i Aamäck enligt foto från 1955.

Namnet Aamäck får för en nutida läsare tankarna att fara iväg till den tid då de här delarna av Mellansverige koloniserades av svedjefinnar. Man kommer säkert också att förknippa det med dess oskiljbara följeslagare Kosamäck. I tid räknat kan man då frestas att tänka sig tillbaka till åtminstone mitten av 1600-talet. Så är dock inte fallet. Aamäck var ett av Gustavas allra senast upptagna torpställen. Det är dock inte helt uteslutet, utan tvärtom ganska troligt, att södersluttningarna i Aamäck i ett tidigare skede använts för svedjeodling av de i närheten boende finska ättlingarna.

Sålunda framgår det av ett tingsrättsprotokoll från oktober 1795 att Lars Gustafsson, Lars Danielsson och Anna Ifvarsdotter från Laggåsen sommaren 1793 hade fått tillstånd av kyrkoherden Magnus Piscator i Ekshärad att få ta upp ett svedjefall för en tunnas utsäde i Ahameck. Svedjefallet utsyntes av kronolänsmannen Nils Erikson. Av allt att döma låg detta svedjefall på Laggåsskogen. Inne på den av Uddeholmsbolaget hävdade s k expensskogen var det möjligen finnarna i Flåsjön som kan ha utnyttjat motsvarande möjligheter till svedjande. Den första byggnationen i Aamäck kom inte till förrän mot mitten av 1830-talet.

På sidan 9 i husförhörslängden för 1845-1849 återfinns Aamäcks förste nybyggare Jan Danielssons med familj under rubriken Aamäk Sandsjön tillsammans med torparen Olof Andersson Pollack, som tog upp torpet Sandsjön strax sydväst om Aamäck. Familjen Danielsson hade vid den här tiden redan hunnit få sju barn. Äldsta barnet Maja Lisa var enligt födelseboken född år 1834 i Lilla Laggåsen, vilket överensstämmer med moderns födelse- och bostadsort. Sonen Daniel var enligt samma bok född år 1836 i Aamäck. Med stöd av Uddeholms förlagsuppgifter och befintliga födelseböcker kan man dra slutsatsen att det nedre torpet i Aamäck bör ha tagits upp ungefär år 1835.

Jan Danielsson härstammade från Deglund (Vackeråsen) och var son till Daniel Danielsson och Lisken Jonsdotter. Längre bakåt härstammade han från Malmbackarna. Jans hustru hette Lisa Andersdotter, som var från Lilla Laggåsen och var dotter till Anders Abrahamsson och Marit Jansdotter. Hon härstammade således från den välkända Abrahamssläkten från Lilla Laggåsen.

De sista fast bosatta på torpet var Gösta Gråberg med hustrun Elsa och döttrarna Alice och Frida. Huset på bilden revs omkring 1976 och virket användes för uppförandet av ett hus strax söder om bron i Edebäck

November 2018

Torpet Norra Stenbohöjden i nådens år 1959. Till vänster på bilden ses resterna efter den redan rivna uthuslängan. Bostadshuset revs året efteråt av Yngve Larsson från Ryhult söder om Nain. Virket togs tillvara och utgjorde merparten av det hus, som Yngve byggde i Andersviksberg norr om Tyngsjö.

I en s k Förlagsrapport från Gustavsfors 1794 finns en uppgift om att den norra delen av Stenbohöjden odlats upp och ett litet bostadshus uppförts där 1775. Torpet beboddes 1794 av Olof Hindriksson född i Nain 1756. Han var med all säkerhet den som tog upp torpet.

Den siste som bodde permanent där och brukade torpet var Verner Larsson. Han var gift med Anna och de hade fem barn tillsammans. Verner och Anna bodde där 1948-1952. Dessförinnan hade Johan Gustavsson Björsson och hustrun Hilda bott där mellan 1913 och 1948.

Det sista huset var byggt 1913 av bröderna Andersson från Lövudden vid Knon.

December 2018

Årets sista bild föreställer den västra Hyttbyggningen i Gustavsfors. Kortet är taget av August Weinholt någon gång i mitten av 1920-talet en dag då hösten övergått i vinter. Det är taget från sydväst. I lägenheten som ligger närmast kameran bodde Oskar Svensson, född 1877, med familj. Det är Oskar som poserar framför huset. i den lilla lägenheten skulle det rymmas kök, matplats och sängutrymme för Oskar, hustrun Maria Möllberg (1883) och sönerna Folke, Tage och Sven Svensson.

Som synes av bilden är delar av byggnaden nyligen försedd med ny brädfodring

Upp

Startsida

Snabblänk December månads bild

Snabblänk December månads bild

länk till April 2024

Sikforsdammen