top of page
januari 2010.jpg

Januari 2010

Vi börjar det nya året med en bild från Geijersholm. Från år 1731 fram till 1871 fanns i
Geijersholm först en sedan två hamrar för smide av stångjärn av tackjärn från Tranebergshyttan,
Uddeholmshyttan, Motjärnshyttan, Ulleshyttan och till viss del Bosjöhyttan.
År 1871 lades tillverkningen av stångjärn ned, varefter det handlade endast om tillverkning av
s k smältstycken fram till den absoluta nedläggningen vid Geijersholms Bruk 1889.

Efter nedläggningen revs de centrala delarna av dammbyggnaden men det återstod ändock ett antal
stora timrade stenkistor. År 1938 sprängdes de djupare delarna av dammen bort samtidigt som
stenkistorna togs bort. Det fanns dock fortfarande delar av dammbyggnaden kvar och finns så än idag.
Vattendomen 1938 i samband med utrivningen av dammen resulterade i en inskription, VD 1938,vilket betyder

vattendom 1938

​

Ristningen finns i en stor sten i den västra kanten av det som idag återstår av dammen.
Under årens lopp har ristningen torvats över tills den frilades genom föreningens försorg sommaren 2005.
Övertorvningen kan måhända ha medverkat till att ristningen skadats och blivit otydligare.

februari-mars 2010-2.jpg
februari-mars 2010.jpg

Februari-Mars 2010

Inom Gustavaforskning har vi vid flera tillfällen påtalat att det finns förhållandevis få kort från Geijersholm.
Vi söker därför fortfarande kort från Geijersholm. Trots denna brist ska vi även under februari hålla oss till
detta sydvästra hörn av Gustava. När vi förra veckan satt och bläddrade i gamla papper återfann vi ett just
i dagarna etthundra år gammalt dokument.

På ett med logotryck försett brevpapper för anrika Geijersholms Konsumtionsförening skickade föreningens
företrädare och tillika skolläraren Jan Leonard Haag en räkning till handlanden och ordföranden i skolrådet
Albert Carlsson den 26 februari 1910.
Räkningen innehöll även noggranna instruktioner om hur pengarna skulle disponeras.

​Denna månads bilder visar förutom själva dokumentet även det gamla varumagasinet som fanns
i anslutning till Konsumaffären i Geijersholm.
På den senare bilden syns även de gamla smedernas källare i gammalt fullgott skick.

april-1%202010_edited.jpg
april-2%202010_edited.jpg

April 2010

Den gångna vintern har varit den kallaste och snörikaste i mannaminne.
Så här mycket snö har det inte varit sedan i början av 1950-talet. Jag minns exempelvis en snörik vinter då jag bodde Nain.
Jag gick i småskolan och åkte skolskjuts den knappa milen till skolan i Gustavsfors. En av vintrarna kom det så mycket snö
under ett stormigt dygn att varken plogbil eller skolskjuts tog sig fram till Nain, i synnerhet inte förbi Gammelvallen. 
Vi skolbarn fick två dagars oplanerad ledighet från skolan. För att få vägen åkbar tvingades byns manliga befolkning
avvara en arbetsdag med att skotta bort så mycket snö att plogbilen kunde ta sig fram till det dåvarande vägslutet i Nain.
På bilden kan vi från vänster se Daniel Olsson och Karl Jansson ta sig en kort paus i skottandet.
Ge akt på snövallen bakom snöröjarna.

maj-2010.jpg

Maj 2010

Vägen till Laggåshöjda och Finnfalla dels en CD-skiva: Minnen från Laggåshöjda och Finnfalla.
Den så kallade releasen av både boken och skivan skedde i samband med vårens torpvandring.
Boken är på 40 sidor jämte omslag. Den är illustrerad med 20 bilder från ”byn” och med en färglagd karta från 1810 med
tillhörande beskrivning. CDn innehåller såväl musik som intervjuer med äldre människor med anknytning till Höjda och Finnfalla.
Boken kostar 120 kr och CDn 80 kr. Vid köp av bådadera erbjuder vi en rabatt på 20 kr.

juni 2010.jpg

Juni 2010

Månadens bild har vi hämtat från skolan vid Deglund.
På övervåningen till skolan bodde under några decennier runt 1900 skräddaren och postbäraren Anders Henrik Olsson
tillsammans med sin hustru, barnmorskan, Maria Katarina Olsdotter. Anders var född i Norra Råda och skräddaryrket
hade han ärvt av sin far, Olof Adamsson som var född i Norra Råda men kom till Deglundsnäset 1857.

År 1873 gifte Anders Olsson sig med den nya barnmorskan vid Deglund, Maria Katarina Olsdotter från Väse.
Med i boet förde även Maria Katarina med sig en oäkta son som hette Ernst Fredrik Melin. Anders och Maria Katarina
fick inga egna barn utan tog sig efter en tid ett fosterbarn, Hanna Lovisa Gustafsdotter, en oäkta dotter till Emma Sofia Liljevall
från Deglundsnäset, som med all säkerhet förlösts av Maria Katarina. Ernst Fredrik Melin utvandrade till Nordamerika 1886.

Arbetet som postbärare bestod i att Anders två gånger i veckan till fots befordrade post av alla de slag från Gustav Adolfs kyrka via Deglundsbäckens station och Gumhöjden åter till kyrkan.

På bilden ses Maria Katarina sittande. Anders Olsson stående till höger och till vänster en tillfälligt inhyst lärling som
hette Otto Andersson och som var från Gåsborn.

augusti%202010_edited.png

Augusti 2010

Lördagen den 21 augusti går förmodligen den största släktträffen i Gustavas historia av stapeln. Inte mindre än cirka 130 ättlingar från hela Sverige efter Mattes Hedman och Maria Jönsdotter från Norra Stenbohöjden träffas då på bygdegården i Gustavsfors.

Mattes föddes på Sundsberg i Tyngsjö församling den 1 augusti 1822 och Maria föddes på Sörgården i
Nain den 13 januari 1824.
De gifte sig 1846 och bosatte sig i Gustavsfors, där Mattes arbetade vid övre smedjan som kol- och smeddräng åt
mästersmeden Johan Wennerström.
Under 1850 flyttade paret med sina då tre barn till Norra Stenbohöjden, till det torp som ursprungligen tagits upp omkring 1775 av Marias morfar Olof Hindricksson.

Tillsammans fick paret inte mindre än 13 barn, varav en son dog som elvaåring genom drunkning i den lilla tjärnen
Finn-Lars-hål en dryg kilometer sydväst om torpet. Fem av barnen emigrerade till Nordamerika.

Paret bodde den återstående delen av sina liv i Stenbohöjden. Maria dog 1905 och Mattes 1906.
Genom en av ättlingarna, Elis Hedman från Bandhagen, har drygt 3 800 ättlingar i olika generationer spårats.

september 2010.jpg

September 2010

Med början tisdagen under vecka 37 visar SVT1 sju amerikanska avsnitt av programmet Vem tror du att du är?
Därefter följer ett antal avsnitt med svenska kändisar. I ett av dessa program kommer Christer Sjögrens sökande
efter sina förfäder att presenteras.
För oss inom Gustavaforskning är det allmänt känt att Christer på fädernet har en stark härstamning från Gustava.
Hans farfars farfars far var Anders Eriksson, eller Anders Ersson, masmästare vid Motjärnshyttan.
Anders var född på det så kallade Johan-Ersstället i Södra Granberget i gränslandet mellan Nordmark och Gustava.
Efter giftermål med Britta Persdotter från Sigfridstorp bodde de först i Granberget där de fyra första barnen föddes.
I mitten av 1830-talet flyttade de till Malmbackarna i södra Gustava, där parets två yngsta barn föddes. År 1846 flyttade
familjen till Stora Örsjön.

Anders härstammade från Älgsjöfinnarna, men hade släktskap med Lång-Kristoffer. Britta härstammade från Lång-Kristoffer.
Näst äldste sonen Anders, född 1828, blev först dräng i Malmbackarna men kom 1853 till Uddeholmshyttan.
Efter två år flyttade han hem tillbaka till Stora Örsjön och tog över torpet efter sin då avlidne far. Efter ytterligare två år gifte han sig med Maria Andersdotter Pollack från Kosamäck. Tillsammans fick de tre barn, varav det äldsta var
Johan Alfred Andersson född 1857.
Familjens lycka blev dock kortvarig. Fem dagar efter tredje barnets födsel i september 1860 dog Maria Andersdotter.
Den nyfödde Gustav dog sedan efter ytterligare sju månader. Anders gifte om sig redan 1861 med Stina Persdotter från Långlidberg. Den näst äldste sonen i andra giftet hette Per Andersson, född 1864. Han kom att ta över torpet vid Stora Örsjön efter fadern och bodde kvar där till sin död. Torpet kom att kallas Per Annerssas. Månadens bild föreställer torpet så som det såg ut 1910.
Det gamla bolagstorpet står i privat ägo kvar än idag. Både i bostadshusets vindsutrymmen och i ett av uthusen finns fortfarande
kvar en del ristningar av Christers släktingar från Stora Örsjön.

Per Anderssons äldste halvbror Johan Alfred Andersson flyttade till den nya industrin i Hagfors, tog efternamnet Sjögren efter Stora Örsjön och blev farfars far till Christer Sjögren.

oktober 2010.jpg

Oktober 2010

I den gamla naturahushållningens tid klädde man hustaken vanligen med takstickor.
Dessa späntades av rak kvistfri ved.
På bilden ser vi från vänster Anders Åslund och Albert Liljeman från Laggåsen spänta takstickor.

november-1 2010.jpg
november-2 2010.jpg
november-3 2010.jpg
november-4 2010.jpg

November 2010

När Albert Carlssons anrika affär i Gustavsfors någon gång för omkring 50 år sen skulle göras om till snabbköp blev det
gamla varumagasinet överflödigt. Det revs och på vinden fanns all korrespondens från affärens början sparad.
En del av detta material tillvaratogs av skrivaren av dessa rader. I ett konvolut från 1910 fanns ett då ännu oöppnat kuvert till Albert Carlsson från Bröderna Löfberg i Karlstad. De sistnämnda hade då ännu inte specialiserat sig på kaffe utan drev en grossisthandel inom den så kallade kolonialvarubranschen.
Brevet var poststämplat i Karlstad den 13 oktober 1910.

Detta brev har fått förbli oöppnat. Men den 13 oktober i år fyllde brevet 100 år. Födelsedagen firades med att brevet
öppnades av, Kathrine Löfberg, ett barnbarnsbarn till brevskrivaren Anders Löfberg. Albert Carlssons sonson, Tage Carlsson, som egentligen var den rättmätige brevöppnaren var tyvärr förhindrad att närvara å grund av utlandsresa.

Vad innehöll då brevet?
Jo, en faktura på 142 kr och 55 öre för att man hade levererat 5 kg lakrits, 75 kg makaroner, 1 säck kryddpeppar
och 12,75 kg russin till hugna köpare i Gustavsfors. Kryddpepparen, förmodligen omalen, kostade 77 öre kilot!!
Dessutom befanns 1 säck bruna bönor vara restnoterad.

Dessutom innehöll brevet ett upprop av kuriöst slag, ett upprop från Sveriges Allmänna Handelsförening till allmänheten att köpa endast svenska varor.Varför? Berodde medskicket på att Löfbergs ansåg att Albert Carlsson borde ha en pekpinne för att han beställt endast utländska varor. Eller var det så att Löfberg protesterade mot sin egen affärsidé att – att idka kolonialvaruhandel, dvs handel med utländska varor.

december 2010.jpg

December 2010

Årets sista bild är hämtad från Uvanå, närmare bestämt det som en gång i tiden var Uvanås första handelslokal eller
rättare sagt handelsmagasin. Magasinet stod då strax söder och öster om skogvaktarebostaden.
Det revs i början av år 1942.

Enligt den gamla Uvanåbon Teodor Stenbäck byggdes magasinet i samband med brukets tillkomst 1831.
Det stod då uppe vid landsvägen mellan den senare byggda Uvanå handel och skolan. Det var då ett spannmålsmagasin,
där smederna på det nya bruket fick göra sina uttag av råg, korn, salt och andra förnödenheter i natura.
När bruket upphörde och smedjan revs flyttades magasinet ner till älven söder om skogvaktarebostaden och fick en ny funktion. Flottningen på Uvån intensifierades och flottningsföreningen använde magasinet som nederlag, där flottarna fick proviantera innan
de drog längre upp i Uvåns vattensystem på arbete.
Dit var de även och skaffade mer proviant under den långa flottningsperioden när tillfälle gavs och de var utan mat.
Utlämningen förestods av en man från Ransäterstrakten som i folkmun kallades för ”mjölbusen” på grund av sin gnidenhet.

Nästa fas i magasinets historia tog sin början omkring sekelskiftet 1900, då handlanden Albert Carlsson i Gustavsfors öppnade en filial i detsamma. Filialen var öppen endast en dag var fjortonde dag. Magasinet var oeldat, vilket var besvärligt vintertid.
Så småningom sattes det dock in en plåtkamin i magasinet.
Med tanke på att magasinet saknade fönster förekom med säkerhet tyvärr ingen särskild julskyltning.

Ant besök 20-05-24

Brobygget i Gustava

​

bibliotek.jpg

länk till Feb 2025 

Sikforsdammen 

Biblioteket Gustafsfors

Öppet Tisdagar mellan kl 17:oo-19:oo

Mån bild  2025-01-30

Startsidan 2025-02-08

Senaste uppdatering

bottom of page