januari-2022.jpg

Januari 2022

I Gillerberg väster om Valla i Gustava finns det fortfarande lämningar efter en bosättning. Denna bosättning togs förmodligen upp av ättlingar till den Olof Hindriksson som tog upp torpet Norra Stenbohöjden. Han var född 1756 i Nain och härstammade på fädernet från den Pekka Hakkarainen som tog upp den första bosättningen i det som så småningom skulle utvecklas till byn Nain.

Gustava församling bildades genom kungligt beslut 1783. Den norra delen av Gustava hade dessförinnan hört till Ekshärads socken och den södra delen till Norra Råda. Kyrkobokföringen i den allra nordligaste delen omfattande bland annat Nain och Stenbohöjden är dock behäftad med vissa osäkerheter. Enligt uppgift i husförslängden för 1813-1819 kom Nain till Gustava först 1813.

 

Vem som tog upp den lilla täppan på Gillerberg är svårt att bevisa. Antingen är det en av Olof Hinriksson söner, som hette Per Olsson eller hans systers man Olof Larsson eller Knekt-Ola som han kallades. Hur som helst har det alltid berättats att Knekt-Olas och hustrun Marit Olofsdotters son Lars Olsson var född på Gillerbergstäppan år 1821.

Enligt Algot Nilsson från det närbelägna Valla tog man höskörd från Gillerbergstäppan ända fram till under andra världskriget i början av 1940-talet.

 

Fotot är taget 1966 och den gamla huslämningen återfinns i grandungen i mitten av bilden.

Februari-2022.jpg

Februari 2022

För fjorton år sedan var jag (Roland Svensson) i kontakt med Elisabeth Jöreskog från Uppsala. Hon var född i Gustava av föräldrarna och lärarparet Gustaf och Magda Reuterberg. Hon sände mig några gamla kort från Gustava.

Månadens bild är ett något suddigt och otydligt kort från 1930-talet och är taget under en utflykt från kyrkbyn till Blomsterberg och till en mila som kolades av den legendariske Per i Berg.

Den nedersta raden föreställer från vänster Per Olof Berg (Per i Berg), Ester Andersson (skogvaktare Karl Andersons fru från Lövnäs), två okända skolflickor och min lärarinna från 5:an  och 6:an Magda Reuterberg med dottern Ulla född 1928. Mitt i bildens bakre rad återfinns min lärare från 4:e klass Gustaf Reuterberg med seglarmössa.

Mars 2022.jpg

Bild 1 Mars 2022

bild 2.jpg

Bild 2 Mars 2022

Mars 2022

 

År 1938 uppförde Karl Nilsson från Lappmossåsen ett boningshus på den östra sidan av landsvägen genom Stora Laggåsen. Det låg snett mittemot byns skola. Runt 1940 byggde sedan bröderna Karl och Tore Nilsson en liten affärsbyggnad strax norr om Karls boningshus. Där drev Tore Nilsson affär under omkring två års tid. Därefter köptes affären av Albert Carlssons betydligt större affärsrörelse i Gustavsfors. Tore Nilsson drev sedermera affären vid Deglundsbäcken.

April 2022.jpg

April 2022

Denna månad har vi hämtat en bild från Geijersholm. Närmare bestämt från det Tegelslageri som under ett antal år under den första delen av 1900-talet fanns utefter den gamla järnvägen mellan Geijersholms järnvägsstation och Starrkärrs Lastageplats. Tegelslageriet eller Geijersholms Cementgjuteri låg strax väster om järnvägen mot Gustavsfors norr om Karl Olas Bilverkstad.

Männen på bilden arbetade på Cementgjuteriet och de är från vänster Teodor Jönsson, Otto Stolpe och Sixten Nord. Teodor Jönsson kom från Ekshärad till Geijersholm år 1919. Han var född 1891 och således 28 år gammal då han kom till Geijersholm. Otto var tio år äldre och Sixten var 18 år yngre än Teodor. De övriga två var födda i Geijersholm.

 

Den mesta sanden till cementrören som tillverkades skottades manuellt på vanliga vagnar och kördes efter häst från det gamla grus- eller sandtaget strax öster om den allmänna vägen uppför Tallhultbacken.

 
Maj 2022.jpg

Maj 2022

I byn Blomsterberg föddes både Johan Alfred Pollack och den blivande hustrun Elin Elisabeth Jansson. Johan på det södra torpet Blomsteråsen och Elin på det nordligaste torpet som kom att kallas för Alfred Jansas. Johan  blev sedermera gruvförman vid Skyttåsgruvan, där UHB bröt kvarts. Tillsammans fick paret åtta barn.

 

I ungdomsåren arbetade sonen Karl Gustaf, eller Calle som han allmänt kallades, i Skyttåsgruvan. Vid 20 års ålder flyttade han till Mora i Dalarna. Så småningom, närmare bestämt 1943, lades gruvan ner. Därmed blev det svårt att mätta alla munnar på Blomsteråsen, där den talrika familjen i Blomsterberg bodde. För att få ett välbehövligt tillskott till kontantkassan arbetade såväl främst den 12 år äldre brodern Janne liksom övriga familjemedlemmar med att på provisionsbasis för något Mora-företag att tälja och måla dalahästar för export till Amerika. Säkerligen hade Calle som ett tag bodde i Mora förmedlat kontakten mellan familjen och Mora-företaget.

 

Därmed öppnades möjligheten att en industrifilial till ett Mora-företag öppnades i den lilla byn Blomsterberg i Värmland och fungerade under några år.

Skapad 2020-05 Äganderätt bilder Sällskapet Gustavaforskning

Senaste uppdatering

Antal besök sen 2020-05-24

Snabblänk Maj -22 mån bild

Startsida 

Styrelsen

2022-05-22

2021-12-21

Bilder 2022

2022-04-30

Här är länk till sidan med alla låtar vi lagt ut , om du vill lyssna av. Det kommer mer.

klicka här

Gustavabygden

2021-12-21

Näckrosvalsen