Januari 2021

 

Blå bandet är en demokratisk folkrörelse, som på kristen grund vill engagera människor för personlig nykterhet och verka för ett samhälle byggt på solidaritet, jämställdhet samt socialt och internationellt engagemang. Blå bandets vision är ett tryggt samhälle fritt från alkohol och droger där människor har lika värde.

Till Sverige infördes rörelsen av boktryckaren Oskar Eklund, som startade tidskriften Blå bandet. Den första blåbandsföreningen i Sverige bildades 1884 i Göteborg av makarna Beatrice och Axel Dickson. Tidskriften Blå bandet och jultidningen Norrsken ges faktiskt ut i Sverige fortfarande.

I Uvanå bildades en blåbandsförening omkring år 1900. Trettondagen 1901 invigdes föreningens standar vid en fest i torpet Fjäll. Efter några år registrerades föreningen under namnet Alprosen i Värmlands Blåbandsförening. En drivande kraft inom Blåbandsrörelsen i Gustava var Olof Berggren, som var församlingens präst under åren 1879-1902. När han slutade sin tjänst som präst inom församlingen 1902 fanns inte mindre än 7 stycken blåbandsföreningar inom Gustava.

Månadens bild är från en festlighet inom föreningen som hölls i Uvanå 1912. Fotografen är okänd men kan ha varit den då 22-årige Carl Mayner från Uvanå. Personerna på bilden är följande:

​

Bakre raden (från vänster)

​

Alma Andersson, Kråkåsen

Hanna Nilsson, Nainsfallet

Edvard Skog, Björnåsen

Ester Larsson Skog, Björnåsen

Anna Larsson, Lasseberg

Gustav Larsson, Lasseberg

Signe Emanuelsson, Björnåsen

Jan Hinrik Lindkvist, Pettersåsen

Rut Thelning, Nainsdammen

Jan Persson, Nainsfallet

Tilda Wallin, Uvanå

Karl Andersson, Kråkåsen

Elin Björn, Uvanå

Per Johan Leidzén, Uvanå

Anders Andersson, Uvanå

Petter Larsson. Nainsfallet

Karin Björn, Uvanå

​

Mellanraden (från vänster)

​

Johan Hedman, Falla

Lars Gustav Olsson, Baggfall

Greta Henriksson, Uvanå

Lars Thelning, Nainsdammen

Lisa Nordén, Uvanå

Olof Petter Nordén, Uvanå

Lars Gustav Henriksson, Pettersåsen

Tilda Leidzén, Uvanå

Richard Stenbäck, Uvanå

​

Främre raden (från vänster)

​

Samuel Thelning, Nainsdammen

Fredrik Hedman, Falla

Gösta Nordén, Uvanå

Frans Hedman, Falla

Karl Larsson, Lasseberg

Magnhild Nordén Uvanå

Helfrid Nordén, Uvanå

​

Februari 2021

​

Mot slutet av 1950-talet startade Gustavsfors revir inom Uddeholmsbolaget en korptävling på skidor. Tävlingen genomfördes som stafett med tremannalag, där jag tror att kravet var att minst en av lagmedlemmarna skulle vara anställd av bolaget. Tävlingen begåvades med namnet Revirstafetten. Den första stafetten genomfördes den 24 mars 1957 i ett snöhöljt Gustavsfors. Starten var belägen strax öster om Folkets Hus på det stora åkerfältet, som möjliggjorde gemensam start.

Den första tävlingen hade samlat inte mindre än 23 deltagande lag. För att inte svika tävlingens namn deltog även ortens revirkontor för UHB med ett lag med jägmästare G C:son Bonde i spetsen tillsammans med Martin Johansson och Einar Nilsson. För att garantera att samtliga deltagare oavsett ålder skulle kunna delta under jämbördiga former hade man beslutat om ett sinnrikt regelsystem. Yngre deltagare i aktiv ålder skulle inte få några individuella avdrag från den presterade tiden. Med stigande ålder hos den tävlande fick man sedan ett i hela minuter  stigande tidsavdrag. Banans längd var 5 km.

Sundsjöapterarna gick segrande ur striden med ett lag, som bestod av Hernfrid Hultgren, John Bergkvist och Filip Svensson på tiden 1 01,57 efter beslutade tidsavdrag. Startnummer 4, vilket också gav en meriterande 4:e plats i tävlingen var Uvanå apterare med Karl Sundberg, Stig Andersson och Ture Larsson. På bilden ses tävlingens äldste deltagare, den snart 68 årige Karl Sundberg från Sundudden, innan han skulle starta. Han använde tiden 32,17  för att skida 5 km, men fick 15 minuters avdrag från denna tid tack vare sin höga ålder. Han fick således tiden 17,17, den för dagen tredje bästa tävlingstiden , vilket säger en del om Karl Sundbergs prestation eller möjligen om storleken av de tidsavdrag, som äldre deltagare fick avräkna.

Den unge pojken som så intresserat iakttar Karl Sundberg är Nils-Åke Axelsson från Gustavafors. Nils-Åke hade då ännu inte fyllt 11 år.

​

Hela resultatlistan nedan.

​

Mars 2021

 

Det är inte ofta som vi presenterar ett rent porträtt som månadens bild. Men för en gångs skull så måste vi försöka att förnya oss. Mannen på bilden är Karl Johan Jansson från Laggåshöjden. Han var född 1867 vid Älvbron strax söder om

Gustavsfors. År 1890 gifte han sig med Emma Charlotta Persdotter född 1861 i Finnfalla. Han tog upp det blivande torpet Mogropa längst söderut i Laggåshöjden i början av 1890-talet.

Den första bostaden var en vanlig backstuga nedgrävd i marken medan själva överbyggnaden var tre stockvarv hög. Sonen Fritjof Karlsson som föddes i backstugan 1895 har berättat om hur namngivningen gick till. Vid den här tiden fanns det gott öm kringvandrande män och kvinnor som saluförde vissa varor eller erbjöds arbete i stugorna mot obetald övernattning. En av dessa kvinnor kallades för Tras-Maja. Hon övernattade ofta i Laggåshöjden och blev tillfrågad av folk i allmänhet om hur det var att bo i jordkoja på Höjda. Hon svarade då att, "Ja, där är så varmt och gott så det skall heta Mågropa", vilket så småningom förvanskades till Mogropa.

Efter några år som gift byggde Karl Jansson en ordentlig stuga strax söder om backstugan. Denna stuga ersattes av en ny stuga som bekostades av bolaget och vars ruiner kan ses på platsen. En av Karls sonsöner var den motorintresserade Bertil (Puh) Karlsson som var med och startade backtävlingarna för motorcyklar och bilar norr om Mogropa på 1930-talet. Rester av banan kan ses än dag om de inte förstörts helt av de moderna skogsavverkningarna.

 

April 2021

​

Denna månad känner vi oss manade att visa en bild av den timrade uthuslängan på torpet och tillika skjutsstationen på Norrgården i Laggåsen. Intressantast på bilden är väl den ”vällingklocka” som hänger nära taket vid den vänstra gaveln. Exakt vilken uppgift denna klocka hade finns det ingen förklaring till. Vid södra smedbyggnaden i Gustavsfors fanns i en särskild stapel en klocka som kallades för ”vällingklocka”. I lägenheten bredvid stapeln bodde Uddeholmsbolagets rättare. Denne hade till uppgift att ringa i klockan när det var dags att börja dagens arbete och när det så var dags att avsluta detsamma.

Klockan på Norrgården hade med all säkerhet en annan uppgift. Eftersom gården omkring 1815 upphöjdes till skjutsstation hängde troligen klockans uppgift samman med bestämmelserna i skjutslegan. Enligt den skulle skjutsstationen ställa upp med inte mindre än åtta hästar. Detta medförde att det fordrades att alla torpare i närheten måste ställa upp och ställa hästar och ibland även körkarlar till förfogande. Möjligen kunde man från stationen kalla på hjälp med hästar genom att ringa i klockan. Kommentarer om annan användning mottages gärna via hemsidan.

Norrgården fungerade som skjutsstation (inte gästgiveri) fram till och med 1905. Vad den avbildade uthuslängan fyllde för uppgift är också lika oklar. Möjligen kan den bland annat ha fungerat som stall för de resandes eventuella hästar och bagage!!

​

Maj 2021

​

För att råda bot på den stora överrepresentation från norra Gustava som hittills präglat innehållet i månadens bild har vi denna månad valt att hämta en bild från Geijersholm. Bilden föreställer ett antal av besökande vid den s k ”Pingelstugan” strax norr om Geijersholms bruk i början av 1930-talet. Från vänster ser vi Ernst Karlsson (Hjerdt), Sven Roos, Eira Roos och en ung gosse vid namn Arne Roos. Arne var en mångårig medlem i Sällskapet Gustavaforskning.

De besökande står framför den s k ”Pingelstugan”. Denna stuga byggdes av Jan Olov Nilsson född 1872 vid Geijersholm. Han kallades av någon outgrundlig orsak för ”Pingel”. Hans föräldrar hette Nils Gustafsson och var en före detta smed vid Geijersholms Bruk. Modern hette Anna-Lisa Danielsdotter. Nils var född på Norra Stenbohöjden och Anna-Lisa vid Gustavsfors.

”Pingel” var aldrig gift men bodde tillsammans med föräldrarna och hushållerskan

Gustafva Lydia Magnusdotter från Sunnemo i den norra smedbyggningen vid Geijersholm.  ”Pingel” och Gustafva fick en dotter tillsammans. Dottern hette Elna Valtine Jansson och var född den 22 december 1903. ”Pingel” byggde då den lilla stugan på bilden. Där levde den lilla familjen fram till dess att ”Pingel” dog den 9 april 1921. Efter julen samma år flyttade den då 18-åriga dottern till Tierp. Modern Gustafva dog dem 31 mars 1924. Därefter fick den lilla stugan norr om den gamla skolan vid Geijersholm förfalla.

​

Juni 2021

​

Denna månad stundar midsommarhelgen och dagarna börjar bli kortare. Midsommar firades sedan gammalt nästan med lika stor pompa och ståtlig fest som julen. Firandet i Gustavsfors var inte blygsammare än på alla andra platser i Sverige.
Byborna var så pass eniga att de kunde samverka och löva och smycka en midsommarstång nere på bruket mellan de båda smedbyggnaderna. Uddeholmsbolagets förvaltare på bruket i Gustavsfors såg till att det hämtades virke från sågen ovanför nuvarande kraftstationen och snickrades en dansbana. Själva satt herrskapet med förvaltaren i spetsen på första plats vid dansbanan. Ibland kunde det till och med hända att delar av herrskapet deltog i dansen.

Juli 2021

​

Juni månads bild föreställer den äldre Nybroa över Uvån strax norr om torpet Tvärmossåsen. Den nuvarande bron byggdes i början av 1950-talet norr om den gamla. Båda landfästena till den äldre bron kan faktiskt urskiljas än idag.

Den äldre bron var som ses på bilden byggd på tre stenfyllda kar av trä och försedd med fyra kraftiga fackverk av samma material på var sin sida av bron.

​

​

Augusti 2021

​

På bilden ses från vänster den gamla sågen vid Knoälven, kvarnen och virkesbyggnaden, uthus och en del av den kombinerade såger- och mjölnerbyggningen. Bostadsbyggnaden längst till höger finns i allt väsentligt kvar än
idag som fritidshus. Kvarnen står möjligen kvar i ruinens skepnad. För ett antal år sedan hade ägaren Stora Skog AB planer på att restaurera kvarnen för att bevara den som ett minne av svunna tider.

September 2021

​

Omkring 150 meter väster om sommarladugården på Lasseberg i Nain ligger Sikkakällan. Den tidigare bosatte där, Lars Magnusson, hade en liten åkertäppa väster om ladugården och strax nedanför den mot väster ligger denna källa. Den var ursprungligen drygt 1 meter djup och doldes då av några bräder. Denna källa sinade aldrig under torrperioder. Från den bars då vatten för de norra gårdarnas behov i Nain, både för människor och djur.

​

Motsvarande begynnelsedel av ordet torde ju innebära att namnet kommer från någon med det finska släktnamnet Sikainen eller Siikainen. Detta är knappast troligt, då det aldrig funnits någon med det efternamnet bosatt i Nain.

​

Troligen kommer det från ordet ”sika” som betyder gris eller so, som förekommer på annat håll i mellersta-Sverige.

Den besökande på bilden är Valter Berg, känd medlem i Sällskapet Gustavaforskning. Bilden är tagen 1992 under ett av hans besök där.

​

Oktober 2021

​

Månadens bild är inte en enda utan två bilder. Dessa föreställer Hebroa i Gustavsfors. Eller Hedbron som det heter på rikssvenska. Det översta fotot är taget 1928 och visar utseendet på den dåvarande bron. Det understa fotot har tagits från en plats väster om den tidigare befintliga järnvägen. Detta foto är dock inte begåvat med något årtal om när det tagits. Men det bör ju vara taget någon gång under det att det fanns järnväg till och från Gustavsfors.

 

Det bör dock ha legat en bro över Knoälven här sedan bruket byggdes. Av tidigare kartor över området framgår att det alltid sedan bruket byggdes vid mitten av 1700-talet har funnits körväg över älven på denna plats. Den nu befintliga Hebroa är förmodligen byggd 1932.